Utbildningsplan Masterutbildning i Arkitektur 21/22

  • Programkod: TAMAR
  • Omfattning: 120 högskolepoäng
  • Tillträdesnivå: Avancerad nivå
  • Beslutsfattare: Programledning A
  • Utbildningsplanens giltighet: 2021/2022
  • Utbildningsplanen fastställd: 2021-02-16

Förutom utbildningsplanen för denna utbildning gäller även gemensamma föreskrifter och information för LTH.


1.1 Syfte

Arkitektur handlar om kvaliteten i de rum människan skapar för sina liv. Hur dessa rum gestaltas och vidareutvecklas utgör det centrala fokusområdet. Att bygga dessa rumsliga sammanhang för människan med långsiktigt hållbara egenskaper är ett mål i sig.

Utbildningen syftar till att ge den studerande

  • konstnärligt och tekniskt högvärdiga kunskaper i rumslig gestaltning genom det byggda,
  • förmåga till och insikter om innovation och nytänkande,
  • insikter om arkitektens olika arbetsområden och dessas relation till samhället,
  • en empirisk och vetenskaplig kunskapsgrund för att kreativt och kritiskt förhålla sig till yrke, arkitektur och samhälle.

Utbildningen präglas av en uttalad internationell profil med stark lokal förankring.

1.2 Mål för masterexamen

(Högskoleförordningen 1993:100)

Kunskap och förståelse

För masterexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga

För masterexamen skall studenten

  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen skall studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

1.3   Särskilda mål för masterexamen i arkitektur vid LTH

Tillsammans med en godkänd examen på kandidatnivå i arkitektur ska masterutbildningen i arkitektur vid LTH uppfylla de mål som anges i Europeiska Unionens arkitektdirektiv (85/384/EEG). Enligt direktivet ska arkitektutbildningen innehålla en avvägning mellan gestaltningsarbetets teoretiska och praktiska aspekter samt säkra en tillägnelse av:

  • förmåga till arkitektonisk gestaltning - konstnärlig, estetisk och teknisk,
  • tillräcklig kunskap i arkitekturens teori och historia, i de arkitekturrelaterade konstarterna samt i teknik- och humanvetenskaperna,
  • kunskap om de bildande konsternas betydelse för arkitektonisk gestaltning,
  • tillräcklig kunskap i stadsbyggnadskonst samt i planerings- och planprocessens metoder,
  • förståelse för samspelet mellan människor och byggnader och mellan byggnader och omgivning, samt förståelse för nödvändigheten att relatera byggnader och rumslig organisation till människans behov och skala,
  • förståelse för arkitektens profession och arkitektens uppgifter i samhället,
  • förståelse för utredningsmetoder och programarbete inför gestaltningsuppgifter, som alltid omfattar sociala och kulturella implikationer,
  • förståelse för byggnadskonstruktion och byggteknik, 
  • tillräcklig kunskap om de fysikaliska förhållanden och om den byggteknik som påverkar byggnadens tekniska funktion, komfort och klimatskydd,
  • erforderlig gestaltningsförmåga för att kunna möta brukarens behov inom de ramar som budget och regelverk ger, och
  • tillräcklig kunskap om byggprocesser, organisationer, regelverk och metoder som påverkar det arkitektoniska projektets genomförande och införlivande i den allmänna planeringen.

1.4   Fortsatta studier

Efter avlagd examen på avancerad nivå har studenten grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå.

Masterprogrammet är uppbyggt av kurser på avancerad nivå från det femåriga arkitektprogrammet. Olika kombinationer av kurser ger följande två specialiseringar:

  • Avancerad arkitektonisk gestaltning
  • Spatiala experiment

Varje termin innehåller en syntetiserande gestaltningskurs om 15 hp och en därtill kopplad teorikurs om 7,5 hp samt ett flertal alternativobligatoriska kurser om 7,5 hp. Samtliga kurser ges på engelska.

2.1 Kurser

Kurser som ingår i programmet listas i läro- och timplanen.

3.1   Behörighetskrav

Avlagd examen i arkitektur. En digital portfölj med egenhändigt utförda arbeten inom området som klart visar att den sökande har goda förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Engelska 6.

4.1 Examenskrav

För examen ska studenten ha fullgjort 120 hp inom vald specialisering, varav examensarbete om 30 hp ska ingå. Andelen kurspoäng på avancerad nivå ska uppgå till minst 75 hp, examensarbetet inkluderat. Minst en av de forskningsförberedande alternativobligatoriska kurserna AFON25 Teori i handling eller AFON30 Arkitektur som temporala landskap ska ingå i examen.

4.1.1 Examensarbete

Examensarbetet får tidigast påbörjas då 76 högskolepoäng, som kan ingå i examen, har slutförts. Examensarbeten som ingår i programmet listas i läro- och timplanen.

4.2 Examensbevis och examensbenämning

När examenskraven är uppfyllda har studenten rätt att ansöka om examensbevis för en av följande:

  • Masterexamen i arkitektur. Huvudområde: Arkitektur med fördjupning i avancerad arkitektonisk gestaltning. Degree of Master of Science (120 credits) in Architecture. Main field of study: Architecture with specialisation in Advanced Architectural Design.
  • Masterexamen i arkitektur. Huvudområde: Arkitektur med fördjupning i spatiala experiment. Degree of Master of Science (120 credits) in Architecture. Main field of study: Architecture with specialisation in Spatial Experiments.

5.1 Terminsindelning

För mastersprogrammet i arkitektur gäller terminstider utan läsperiodsindelning. Detta innebär att undervisningen läggs ut under hela terminstiden.

5.2 Fältövningar

Studieresor, inventeringar, uppmätningar, miljöstudier med mera ingår i undervisningen som en förutsättning för övningsarbetet.

5.3 Studieportfölj

Varje student ska under sin utbildning samla sina ritningar och annat material i en särskild studieportfölj som ska finnas till hands vid examination.

Sidansvarig:  | 2021-03-11