Bioteknik

Bioteknik är biologi, kemi och teknik i samverkan. Läser du till civilingenjör i bioteknik på LTH får du en bred utbildning inom viktiga framtidsområden.

Här hittar du information om programmet, länkar till läro- och timplan, länkar till läs- och tentamensschema, information om programledningen och kontaktuppgifter till densamma samt mycket matnyttig information om din utbildning.

Om programmet

Utbildningsplanen för civilingenjörsprogrammet i bioteknik definierar utbildningen. Här finner man syfte och mål för utbildningens utformning samt examenskrav. I "Gemensamma föreskrifter..." finns mycket nyttig information för LTH-studenter om var beslut om utbildningen tas, om kursanmälan, tillgodoräknande, examination, disciplinära åtgärder med mera.

I läro- och timplanen hittar du programmets kurser uppdelade per årskurs, samt aktuell kursplan. 

Utbildningsplan samt läro-och timplan finns på sidan Kurs och programinformation

En bild över läsåret som visar hur kurserna ges i de olika årskurserna under ett visst läsår.

Programöversikt 2020/2021 (PDF, 392 kB, ny flik)

Alla kurser som inte ingår bland de obligatoriska i årskurs 1 - 3, men listas i Läro- och timplanen kallas valfria. Här finns dels de kurser som ingår i en specialisering, dels kurser som anses vara relevanta för utbildningen utan att ingå i en specialisering.

Under de tre första åren läser du normalt endast de obligatoriska kurserna på programmet. Du kan välja från de valfria kurserna om du själv bedömer det vara lämpligt, till exempel om du anser dig ha möjlighet att läsa mer än 60 hp per år.

Du har möjlighet att i din examen ta med 15 högskolepoäng externt valfria kurser, oberoende av program och högskola. Du måste ansöka dels om att få gå kursen, dels att få räkna in den i din examen. Om du vill läsa en kurs vid LTH som inte är listad för B-programmet finns ett förenklat förfarande via en blankett som lämnas till programplaneraren.

KKK000 (15 hp) är en paraplybeteckning för ett antal fördjupningskurser, i ett eller flera ämnen, som kan läsas som valfri kurs inom Bioteknikprogrammet.

Kursen ges på avancerad nivå och kan läsas från och med årskurs 4.

Tänk på att fördjupningskurserna inte kan tillgodoräknas inom programmets specialisering.

Innan kursen kan påbörjas måste en individuell studie/kursplan upprättas i samråd med examinator för att slutligen godkännas av programledaren. När programledaren godkänt planen lämnas anmälan till Lena Nielsen (programplanerare på B).

Förkunskapskrav: Grundkurs i motsvarande ämne(n). Genomgånget basblock. För B4 gäller att minst 160 hp skall vara avklarade.
Generell kursplan finns i programmets läro- och timplaner, under valfria kurser, och mall för en individuell studie/kursplan hittar du här:

Blankett för anmälan av KKK000-kurs (PDF, 214 kB, ny flik)

Eventuella frågor ställer du i första hand till programledaren.

För B-programmet gäller att ämne för examensarbete väljs inom något av följande områden.

Nedan länkar hänvisar till institutionernas webbsidor:

Biofysikalisk kemi (KFKM05)

Bioteknik (KBTM05)

Förpackningslogistik (MTTM10)

Immunteknologi (KIMM05)

Industriell näringslära och livsmedelskemi (KNLM05)

Kemiteknik (KETM05)

Läkemedelsteknologi(KLGM15)

Livsmedelsteknik (KLTM05)

Livsmedelsteknologi (KLGM10)

Materialkemi (KASM10)

Organisk kemi (KASM05)

Polymerteknologi (KASM15)

Reglerteknik (FRTM01)

Teknisk analytisk kemi (KASM01)

Teknisk mikrobiologi (KMBM05)

Tillämpad biokemi (KBKM05)

Vattenförsörjnings- och avloppsteknik (VVAM05)

Programledningen (PledBK) ansvarar för planering och uppföljning av verksamheten inom utbildningsprogrammen. Programledningen arbetar med kvaliteten på programmen och dess utveckling. Programledningen för Bioteknik är gemensam med Kemiteknik samt med tillhörande mastersprogram.

Ledamöter 2021

Lärare:
Gunnar Lidén, programledare Bioteknik- och Kemiteknikprogrammen, ordförande
Marie Wahlgren, biträdande programledare Kemiteknikprogrammet, vice ordförande
Kristina Lundberg, biträdande programledare Bioteknikprogrammet
Federico Gomez, masterföreståndare Masterutbildning i Livsmedelsteknik och nutrition
Rajni Hatti-Kaul, masterföreståndare Masterutbildning i Bioteknik
Jenny Schelin, masterföreståndare för Masterutbildning i Läkemedelsteknologi; Forskning, utveckling och produktion

Studentrepresentanter:

Sofia Fureby, ordinarie B
Felix Forsberg, ordinarie B
Elsa Blomskog, ordinarie B
Lina El Manira, ordinarie K
Nelly Franzén, suppleant B,
Adam Svensson, suppleant B
Vakant, suppleant K
Vakant, suppleant B

Programplanerare:
Lena Nielsen, B och K

Studie- och karriärvägledare:
Gunilla Persson, K-programmet
Görel Eriksson, B-programmet

Internationell koordinator: 
Cecilia Nilsson

Specialiseringar

Under åk 4-5 ska du läsa kurser omfattande minst 90 högskolepoäng (hp) samt genomföra ett examensarbete som omfattar 30 hp. Examenskraven anger att du måste läsa minst 45 hp (varav minst 30 hp skall utgöras av kurser på avancerad nivå (A-nivå) inom en av de fyra specialiseringarna på bioteknikprogrammet. Specialiseringarna innehåller vanligtvis minst dubbelt så många högskolepoäng som du behöver läsa, så du har mycket att välja på även inom specialiseringarna. Du kan välja att läsa alla 90 hp inom inom en specialisering eller läsa kurser ur andra specialiseringar inom B-programmet, kombinerat med valfria kurser. 

Specialiseringar och utlandsstudier

Vi har gjort en film som beskriver de specialiseringar som finns på B- och K-programmen. Filmen är i första hand ett stöd till de som går i åk 3 och planerar att söka utbytesstudier inför åk 4.

Film om specialiseringar och utlandsstudier (MP4, 54 MB, ny flik)

Dessa specialiseringar kan du välja mellan: 

Bioprocessteknik handlar om hur industriella biotekniska processer utformas och optimeras, och hur en bioteknisk processidé överförs från labbet till produktion. Skalan på industriell produktion varierar mycket beroende på produkt och bransch. En kommersiell skala kan röra sig om tusental ton för biotekniskt framställda baskemikalier som aminosyror, carboxylsyror, startkulturer eller biobränslen. Kommersiell skala kan också handla om ett fåtal kilo när det handlar om högvärdiga funktionella kemikalier inom läkemedelsindustri, eller i tidig utvecklingsfas i pilot-skala.

Kunskap om bioreaktorn och hur man utformar processen är viktig, liksom hur man renar de produkter som framställs. Detta behandlas i olika kurser i specialiseringen: I t.ex. projekteringskursen designas och kostnadsberäknas hela processen från råmaterial till färdig produkt, där olika tekniska lösningar utvärderas och jämförs. Andra kurser inom specialiseringen rör t.ex. enzymteknologi, utveckling av mikrobiella produktionsorganismer, samt simulering och reglering av processer.

Bioprocessteknisk kompetens behövs inom många olika branscher, vid både stora bioteknikindustrier, såsom Novozymes och Novo Nordisk, men också vid mindre bioteknikföretag som jobbar med framtagandet av nya produkter och processer. Arbetsuppgifterna finns inom ett brett område av både processutveckling och forskning.

Inom livsmedelsbranschen arbetar du tätt ihop med människor inom andra yrkesområden. Det är en internationell bransch, där utvecklingen går snabbt framåt.

Många civilingenjörer arbetar med att ta fram nyttigare, lättare produkter och bättre förpackningar och att överföra det som framställts på laboratoriet till industriell produktion. Andra säljer ingredienser eller produktionssystem eller fungerar som tekniskt stöd åt livsmedelsföretag. Några väljer den offentliga sektorn och arbetar med t ex kontroll och regler för tillverkning och innehåll. Ytterligare några väljer att forska. Det händer också att studenter som inriktat sig mot livsmedel arbetar med läkemedel, där arbetssättet är liknande.

Livsmedel (PDF, 410 kB, ny flik)

Många civilingenjörer som inriktat sig mot läkemedel arbetar med produktutveckling eller produktion på ett läkemedelsföretag, i Sverige eller utomlands.

Några utvecklar den tekniska utrustning som krävs för läkemedelsframställning. Andra arbetar som säljare av utrustning eller aktiva substanser. Ytterligare andra arbetar inom den offentliga sektorn, t ex inom landstinget med dokumentation, regler och tillsyn. Läkemedel är ett forskningsintensivt område och en del studenter fortsätter med en forskarutbildning efter examen.

Läkemedel (PDF, 453 kB, ny flik)

Många som inriktat sig mot molekylär bioteknik väljer att fortsätta forska inom området. Många söker sig också till läkemedelsindustrin. Där arbetar de t ex med att utveckla aktiva substanser, det vill säga de verksamma ämnena i ett läkemedel.

Andra startar eget och i forskningsbyn IDEON, som ligger granne med LTH, finns flera företag som drivs av civilingenjörer med bioteknisk bakgrund.

Molekylär bioteknik (PDF, 837 kB, ny flik)

Film för antagna studenter, kemicentrum

Utbildningen och Kemicentrum presenteras av studenter och anställda

Kontakt

Studie- och karriärvägledare
Görel Eriksson
gorel.eriksson@lth.lu.se 
046–222 08 79

Programplanerare
Lena Nielsen
lena.nielsen@lth.lu.se
046–222 08 71

Internationell koordinator
Cecilia Nilsson
cecilia.nilsson@lth.lu.se
046-222 97 22

Programledare
Gunnar Lidén
gunnar.liden@chemeng.lth.se
046–222 08 62

Biträdande programledare
Kristina Lundberg
kristina.lundberg@immun.lth.se
046–222 96 38

Sidansvarig: lena.nielsen@lth.lu.se | 2020-12-14