Datateknik

Om programmet

Utbildningsplanen definierar utbildningen. Här finner man syfte med och mål för utbildningen, utbildningens utformning samt examenskrav.  

I läro- och timplanen hittar du programmets kurser uppdelade per årskurs, samt aktuell kursplan.

Utbildningsplan samt läro-och timplan finns på sidan Kurs- och programinformation

  • Obligatoriska kurser
  • Specialisering (läs minst 45hp, varav minst 30 hp på avancerad nivå)
  • Examensarbetet (30hp, är på A-nivå)
  • Valfria kurser (läs så att du totalt i examen kommer upp i minst 300 hp)

Valfria kurser kan väljas från alla specialiseringarna eller från listan över valfria kurser på programmet. Alla kurserna finns angivna i läro- och timplanen.

Vid examen ska minst 75 hp vara på A-nivå. Man måste alltså läsa fler kurser på A-nivå än vad som täcks av specialisering och examensarbete.

Mer utförlig information om utbildningens upplägg hittar du i utbildningsplanen.

I denna flik finns information som du behöver för att välja kurser i år 4 och 5 på utbildningen. På D-programmet är alla kurser i årskurs 1-3 obligatoriska. Efter det väljer du vilka kurser du ska läsa. Det skapar möjligheter för dig att sätta din egen prägel på utbildningen och att fördjupa dig inom ämnesområden du är intresserad av. Som student får du välja vilka kurser du läser, men det finns begränsningar i form av krav för att få ut examen. Därför måste du planera valet av kurser så du uppfyller alla villkor för att kunna ut en examen. Du väljer ingen specialisering nu och ingen kontroll av ditt val av kurser sker under utbildningen gång. Det är ditt ansvar att välja kurser så du uppfyller kraven för att ta ut en civilingenjörsexamen i datateknik. När du ansöker om examen sker en kontroll av att du uppfyller alla krav, t.ex. läst tillräckligt många kurser inom en specialisering. I denna text beskrivs allt du behöver tänka på när du väljer kurser för årkurs 4 och 5. Alla krav för att ta ut examen beskrivs i utbildningsplanen för Civilingenjörsutbildningen i datateknik. De krav som rör kurser, och som inte beskrivs här, uppfylls av det obligatoriska blocket i årskurs 1-3.

Djup i utbildningen

För att bli civilingenjör måste man ha djupgående kunskaper inom ett ämnesområde. Det avspeglar sig i två krav för att ta ut examen: minst 75 högskolepoäng från kurser på avancerad nivå (A-nivå) samt minst 45 högskolepoäng inom en specialisering. Av poängen i specialiseringen måste minst 30 vara på A-nivå. Kraven är sammanställda i tabellen nedan:

Typ av kurser

Årskurs  

Högskolepoäng

Obligatoriska

1-3

180,5 (alla på grundnivå)

Specialisering

4-5

minst 45 (varav minst 30 på A-nivå)

Valfria kurser

4-5

44,5 (max 15 externt valfria, inklusive LTH-gemensamma)

Examensarbete

5

30 (A-nivå)

SUMMA

300 (varav minst 75 på A-nivå)


Externt valfria kurser är alla kurser som inte ligger inom ämnesområdet datateknik. Alla kurser som inte inte listas i läro- och timplanen räknas som externt valfria. Det kan vara kurser från LTH, LU eller andra lärosäten. Du behöver ansöka hos programledningen för att kunna kursregistrera dig på externt valfria kurser vid LTH. För att ta med kurser från LU och andra lärosäten behöver du ansöka om tillgodoräknande efter avslutad kurs.

I utbildningsplanen finns benämningen "LTH-gemensamma kurser". Med det avses de kurser som listas under rubriken "Externt valfria kurser" i läro- och timplanen.

De valfria kurserna omfattar 44,5 högskolepoäng och kan väljas fritt bland alla kurser som ingår i D-programmet. Vilka kurser det är framgår av läro- och timplanen. Bland de valfria kurserna får även kurser från specialiseringar ingå. Från 2014 listas inte kurser som ingår i en specialisering under rubriken ”valfria kurser” i studiehandboken. För att se alla kurser behöver du titta både under valfria kurser och i alla specialiseringar. Om du läser mer än 45 högskolepoäng från en specialisering kommer de överskjutande poängen räknas som valfria kurser. Om du läser kurser från flera specialiseringar kommer kurserna från alla utom en specialisering att räknas som valfria inom programmet.

För att uppfylla kravet om totalt 75 högskolepoäng på A-nivå måste en del av de valfria kurserna vara på A-nivå. Hur många poäng bland de valfria som ska ligga på A-nivå beror på vilka kurser du läser inom din specialisering.

Utöver kurserna som ingår i D-programmet kan upp till 15 högskolepoäng komma från externt valfria kurser eller LTH-gemensamma kurser. Alla kurser som inte inte listas i läro- och timplanen räknas som externt valfria. Det kan vara kurser från LTH, LU eller andra lärosäten. Du behöver ansöka hos programledningen för att kunna kursregistrera dig på externt valfria kurser vid LTH. För att ta med kurser från LU och andra lärosäten behöver du ansöka om tillgodoräknande efter avslutad kurs. (ansökan skickas till programplaneraren).

För D-programmet gäller att ämne för examensarbete väljs inom något av följande områden:

  • Datavetenskap  
  • Elektrisk mätteknik 
  • Elektro- och informationsteknik 
  • Interaktionsdesign 
  • Fysik 
  • Industriell elektroteknik och automation 
  • Matematik 
  • Matematisk statistik 
  • Numerisk analys 
  • Produktionsekonomi 
  • Reglerteknik 
  • Rehabiliteringsteknik

Information om examensarbete för C och D (PDF, 1.3 MB, ny flik)

Uppdaterad 2021-03-12
Övergångsbestämmelser tillämpas då det inte längre är möjligt att slutföra nerlagda obligatoriska kurser.

I de fall ersättningskurserna omfattar färre högskolepoäng än de ursprungliga kurserna läses resterande högskolepoäng inom programmets valfria kurser.

För nedlagda obligatoriska moment finns följande övergångsregler: 

EDAA45 - Ny examinationsform HT21

Från och med HT21 kommer EDAA45 ”Programmering grundkurs” att byta examinationsform. Kursen kommer att gå från att ha en obligatorisk tentamen till att ha en valfri tentamen för högre betyg än 3. För att bli godkänd på kursen enligt den nya examinationsformen behövs ett godkänt resultat på de obligatoriska delmomenten som är

  • Projekt och teori 
  • Datorlaborationer 

Till dig som saknar resultat i tentamen enligt den gamla examinationsformen

Det ges ytterligare två tillfällen för omtentamen. Ett i april och ett i augusti. Från om med hösten kommer alla att bli hänvisade till att följa den nya examinationsformen (munta i december, valfri tenta i januari).  

För nedlagda obligatoriska kurser finns följande övergångsbestämmelser:

EDA016 Programmeringsteknik
Studenter som resterar med tentamen tenterar i stället EDAA50 eller EDAA55 och får resultatet inrapporterat på EDA016.

Studenter som resterar med en enstaka laboration kontaktar institutionen för besked om det finns möjlighet att göra laborationen i en annan kurs.

Studenter som resterar med både tentamen och laborationer läser i stället EDAA45.

EDA260 Programvaruutveckling i grupp - projekt
Studenter som resterar med något av delproven gör motsvarande delprov i EDAF45 och får det inrapporterat i EDA260.

Studenter som resterar med hela kursen läser i stället EDAF45 Programvaruutveckling i grupp – projekt.

EDAA05 Datorer i system
Läs i stället EDAA35 Utvärdering av programvarusystem.

EDAF10 Objektorienterad modellering och diskreta strukturer
Läs i stället EDAF60 Objektorienterad modellering och design samt EDAA40 Diskreta strukturer i datavetenskap.

EDAF40 Funktionsprogrammering
Kursen byter namn till EDAF95 Grundläggande funktionsprogrammering. Studenter i kull D17 och tidigare som resterar med någon del av EDAF40 kan göra klart kursen genom motsvarande moment i EDAF95.Observera att EDAF40 delprov 0117 Inlämningsuppgifter 2,5 hp motsvaras av EDAF95 delprov 0119 Inlämningsuppgifter 1,5 hp + 0319 Laborationer 1 hp.

EDAF55 Realtidsprogrammering
Läs i stället EDAP10 Flertrådad programmering.

ETIA01 Elektronik
Läs i stället EITA10 Elektronik.

ETS052 Datorkommunikation
Studenter som resterar med tentamen gör tentamen i EITF45 Datorkommunikation och får den inrapporterad i ETS052. Obs: Se kurshemsidan för information om eventuella skillnader i upplägget på kursen.

Studenter som resterar med laboration kontaktar kursansvarig.

Studenter som resterar med hela kursen läser i stället EITF45.

ETSA01 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling – metodik
Läs i stället EDAA35 Utvärdering av programvarusystem.

ETSA05 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling - samhällsaspekter
Läs istället ETSF25 Affärsdriven programvaruutveckling.

ETSF25 överlappar ETSA05 och ETSF01 och därför kan dessa inte tas med i examen tillsammans med ETSF25.

ETSF01 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling - ekonomi och kvalitet
Läs istället ETSF25 Affärsdriven programvaruutveckling.

ETSF25 överlappar ETSA05 och ETSF01 och därför kan dessa inte tas med i examen tillsammans med ETSF25.

FAFF25 Fysik
Den enda delen av FAFF25 Fysik (11 hp) som fortfarande går att avsluta är fotonikdelen. Saknar du godkänt resultat på tentan eller godkända laborationer kan du göra detta i kursen FAFA60 Fotonik (5 hp) och få det inrapporterat som en del av FAFF25. Om du är godkänd på termodynamiken och projektet sedan tidigare får du då slutbetyg i FAFF25 och den kursen ingår i din examen. Kontakta institutionen för anmälan till både laborationer och tentamen.

Om du saknar godkänt resultat i termodynamiken eller projektet kan du inte längre avsluta hela FAFF25. I examen byts den kursen då mot FAFA60 Fotonik (5 hp) samt FMIF45 Hållbarhet och resursanvändning med perspektiv på IKT (4 hp), och de två kurserna blir obligatoriska i stället för FAFF25 Fysik (11 hp). Skillnaden på 2 hp fyller du med valfria poäng inom programmet. FAFA60 tillgodoräknas från fotonikdelen i FAFF25 när den är godkänd, FMIF45 är en ny kurs som du måste läsa.

FMIF45 ges i läsperiod 3-4, får du inte upp den som anmälningsalternativ i Studentportalen så vänd dig till programplaneraren INNAN anmälningstiden går ut för hjälp med anmälan.

Om du har tagit enstaka poäng i FAFF25 för lab/tentamen i termodynamik och/eller projektet så kan de tyvärr inte räknas in i din examen. Exempel: Du är inte godkänd på tentamen i termodynamik men har 1 hp för laboration i termodynamik och 3 hp för projektet. Dessa 4 hp kan tyvärr inte räknas in i din examen. 

FMAA01 Endimensionell analys samt FMAA05 Endimensionell analys
Tentamina finns läsåret 2020/2021.

Studenter som helt saknar resultat i kursen (som ej har godkända färdighetsprov och redovisningsuppgifter) läser i stället de nya kurserna FMAB65 Endimensionell analys B1 och FMAB70 Endimensionell analys B2.

FMSF45 Matematisk statistik
Tentamina finns läsåret 2020/2021.

Studenter i kull D17 och tidigare som inte påbörjat FMSF45 (eller som helt saknar resultat i kursen) läser i stället FMSF20 Matematisk statistik 7,5 hp.

Programledningen (PLCD, gemensam för InfoCom och Datateknik) svarar för planering och uppföljning av verksamheten inom utbildningsprogrammet. De lägger förslag till ledningsgruppen för grundutbildning (LG GU) om kursutbudet samt beslutar om programmets läro- och timplan, och kursplaner för vissa kostnadsställen.

Andra angelägna uppgifter för programledningen är att arbeta med kvalitetsutveckling, introduktion och rekrytering.

Ledamöter vårterminen 2020

Lärare: 
Per Andersson, programledare D, ordförande
Paul Stankovski Wagner, programledare C, vice ordförande
Maria Kihl, biträdande programledare C och D

Studentrepresentanter:
Arvid Bengtsson, ordinarie C
Adina Borg, suppleant C
Jakob Sinclair, ordinarie D
Fred Nordell, suppleant D

Programplanerare: Pablo Hernandez

Studie- och karriärvägledare: Åsa K Nilsson

Internationell koordinator: Stephanie Jung

Frågor som rör programledningens arbete, sammanträdestider, protokoll etc, besvaras av programplaneraren eller programledaren. 

Specialiseringar

Under utbildningens gång väljer du inte specialisering, men när du ansöker om att ta ut examen måste du ha minst 45 högskolepoäng från kurser i en specialisering. På ditt examensbevis står inte vilken specialisering du uppfyller. Specialiseringarna är en klassificering av kurser för att förtydliga examenskravet om tillräcklig kunskapsdjup inom ett ämnesområde. Av kurserna inom specialiseringen måste minst 30 högskolepoäng vara på A-nivå.

På Datateknik finns följande specialiseringar:

Det finns tre inriktningar inom specialiseringen: 1, Bildbehandling och bildanalys. 2, Generering av bilder (3d grafik) 3, Grafiska gränssnitt. I kurserna får du lära dig avancerade metoder för hur man effektivt kan behandla, analysera och konstruera digitala bilder. Snabba algoritmer, speciell programvara samt implementeringsmetoder för bästa prestanda är exempel på innehåll. Den matematiska grunden är viktig för att du ska kunna förbättra och vidareutveckla algoritmer. I inriktningen mot grafiska gränssnitt finns kurser om metoder för att ta fram och utvärdera användargränssnitt. Tillämpningar finns inom vitt skilda områden, från underhållningsindustrin med spel och film till medicintillämpningar. Industrin efterfrågar ingenjörer som både kan ta fram nya algoritmer för bildanalys och implementera dem effektivt. Det är därför lämpligt att komplettera bildanalyskurserna med t.ex. EDAG01 Effektiv C, EDAF50 C++ eller EDAN25 Multicoreprogrammering.

Du lär dig konstruera hårdvaran i digitala datorsystem. Såväl programvaruaspekter som hårdvaruaspekter för bästa prestanda ingår, med ett fokus på hårdvaran. Det kan gälla allt från enskilda VLSI-kretsar till kompletta datorsystem. När man konstruerar digitala kretsar är det viktigt att ha en förståelse för hur de samverkar med programvara samt vilken hjälp kompilatorer kan ge programmerare för att utnyttja konstruktionerna effektivt. Exempel på lämpliga kompletteringskurser är EDAG01 Effektiv C, EDAF35 Operativsystem och EDAN65 Kompilatorer.

Specialiseringen fokuserar på datorsystem som är inbygga i andra system som t.ex. mobiltelefoner, reglersystem och konsumentprodukter. I denna typ av system är det viktigt med ämnen som realtidsprogrammering och kommunikation mellan programvara och hårdvara. Prestanda, tillförlitlighet, effektiv utnyttjande av resurser och kostnad är viktiga aspekter att tänka på för denna typ av system. De flesta apparater är idag uppkopplade på nätverk, så kunskap om datorkommunikation och säkerhet är bra komplement. Kravhantering (ETSN15), testning (ETSN20), konfigurationshantering (EDAN10) och databaser (EDAF75) är andra ämnen som är relevanta vid utveckling av inbyggda system. En fördjupning mot hårdvarukonstruktion är också bra (ETIF35, EITF50)

I denna specialisering lär du dig om artificiell intelligens, maskininlärning och dess tillämpningar. Utvecklingen inom maskininlärning och neurala nätverk har möjliggjort att datorsystem kan användas för analys och beslut inom områden som tidigare bara människor behärskade. Denna specialisering omfattar kurser som täcker såväl de teoretiska grunderna som beprövad erfarenhet och tillämpning maskininlärning och neurala nätverk. Specialiseringen omfattar även traditionell artificiell intelligens, hur kunskap kan representeras i datorer och hur datorer kan söka efter läsningar och svar. Dessa tekniker är dominerande inom t.ex. spelindustrin. 

Maskinlärning bygger på statistik och stora datamängder varför det är lämpligt att komplettera med avancerade statistikkurer och kurser i databashantering. AI och maskininlärning är ofta del av ett större komplext system så det är även lämpligt att komplettera med kurser inom mjukvaruutveckling och software engineering.

Du lär dig hur avancerade högpresterande kommunikationssystem är konstruerade. Dagens system med höga bithastigheter kräver spjutspetsteknik beträffande såväl programvara som hårdvara. Alla delsystem som bygger upp ett modernt kommunikationssystem förklaras.

Kommunikation mellan datorer och datorsystem blir viktigare och viktigare med dagens internet och mobiltelefonindustri. Kommunikationssystem och säkerhet är ämnen som går hand i hand. När system kopplas upp på nätverk behöver man tänka på säkerhet och för att kunna hantera säkerhet i digitala system behöver man ha kunskap om nätverkskommunikation.

Den teoretiska grunden för kryptoteknik får du i FMAA25 Diskret matematik. Andra bra komplement till specialiseringen är kurser från specialiseringen programvara och software engineering.

Denna specialisering ger en fördjupning i hur datorn används för att lösa avancerade och komplexa problem. Här finns både fördjupningskurser i olika programmeringstekniker och programmeringsspråk. I denna specialisering finns även tillämpningar, så som artificiell intelligens och behandling av naturliga språk (t.ex. svenska och engelska). Maskininlärning och språkbehandling bygger på statistiska metoder på stora datamängder. Vill du fördjupa dig inom de ämnena är det bra att komplettera med avancerade statistikkurser. För att arbeta som programvaruutvecklare räcker det inte med teknisk kunskap.

Du behöver även komplettera med färdigheter inom software engineering, så som kravhantering (ETSN15), testning (ETSN20), konfigurationshantering (EDAN10) och coachning av programvaruteam (EDAN80).

Kurserna i specialiseringen behandlar både ämnet ”software engineering” och projektledning. Kurserna i software engineering behandlar alla delar av utvecklingen av programvarusystem, från hur man ställer krav på systemen, hur man utvecklar dem med agila metoder samt hur man testar dem. I specialiseringen finns även kurser i projektledning och företagsorganisation.

För att vara delaktig eller leda mjukvaruutveckling räcker det inte med färdighet inom projektledning och mjukvarukvalitét. Det krävs även teknisk kompetens varför det är lämpligt att komplettera med tekniska kurser från någon av de andra specialiseringarna, t.ex. programvara.

Specialiseringen täcker in två tillämpningsområden, digital kommunikation och reglerteknik. Området digital kommunikation behandlar det fysiska lagret inom datorkommunikation, hur signaler modelleras, vad som händer när de skickas över en kanal och hur de sedan avkodas för att få tillbaka den ursprungliga informationen i mottagaren. Kurserna täcker både dagens tekniker, t.ex. MIMO och framtidens, t.ex. 5G.

Inom reglerteknik är systemtänk centralt. Datorkomponenter interagerar med en omgivning som tillsammans utgör ett system. Tekniker för att reglera och styra med hjälp av återkoppling är centralt i kurserna.

Gemensamt för digital kommunikation och reglerteknik är att man skapar matematiska modeller av omgivningen, ofta vår fysiska värld. Tids och frekvensegenskaper i de mattematiska modellerna utgör sedan grunden för hur problemen angrips. I många av kurserna används Matlab, så en god kunskap i Matlab underlättar studierna. Bra komplement till specialiseringen är kurser från kommunikationssystem, programvara och software engineering.

Forskningsområden

Forskningen bedrivs framför allt inom områdena algoritmanalys, datorgrafik, konstruktion av inbyggda system, robotik och semantiska system, programvaruteknik, programvarusystem.

Datavetenskap (Institutionen för Datavetenskaps webbsida)

Forskning inom en mängd olika områden, uppdelade i sex forskningslaboratorium: Elektronik, Kommunikation, Nätverk och säkerhet, Bredbandskommunikation, Teoretisk elektroteknik samt Signalbehandling. Varje labb består av en eller flera forskargrupper.

Elektro- och Informationsteknik (EITs webbsida)

Kontakt

Studie- och karriärvägledare
Åsa K Nilsson
asa_k.nilsson@lth.lu.se
046-222 71 89

Internationell koordinator
Stephanie Jung 
stephanie.jung@lth.lu.se 
+46 46 222 37 20

Programplanerare
Pablo Hernandez
pablo.hernandez@lth.lu.se
046-222 71 02

Programledare
Per Andersson
per.andersson@cs.lth.se
046–222 46 73

Biträdande programledare
Maria Kihl
maria.kihl@eit.lth.se
046–222 90 10

Sidansvarig: pablo.hernandez@lth.lu.se | 2020-12-14