Ekosystemteknik

Om programmet

Utbildningsplanen definierar utbildningen. Här finner man syfte med och mål för utbildningen, utbildningens utformning samt examenskrav.  

I läro- och timplanen hittar du programmets kurser uppdelade per årskurs, samt aktuell kursplan.

Utbildningsplan och läro- och timplan finns på sidan Kurs-och programinformation

På LTH:s gemensamma sidor för examensarbete finner du aktuell information som gäller examensarbete, utannonseringar om lediga examensarbeten, blanketter som behövs och möjlighet att annonsera ut din examensarbetspresentation samt att söka efter opponent. Använd länkarna i listan till vänster.

Kortfattat kan processen beskrivas enligt följande:

Ta kontakt med de avdelningar där du läst fördjupningskurser för att få information om vilka examensarbeten man har. Har du en egen idé ta upp denna med lämplig handledare. Gör detta i god tid så du kan göra en tidplan för examensarbetet.

När du hittat ett intressant examensarbete och kommit överens med en handledare och examinator, skaffa en registreringsblankett och en blankett för Sammanställning av aktiviteter i samband med examensarbete.

Fyll i blanketten "Anmälan - examensarbete" tillsammans med din handledare och skicka/lämna in till kursadministratören eller programplaneraren vid utbildningsservice. OBS: viktigt för registrering i LADOK. 

Länkar till regler och anvisningar finns på sidan examensarbete.

Examensarbete

Sammanfattningsvis ska följande moment/inslag godkännas:

  1. Måldokument  (förutsättning för registrering)
  2. Rapporten, huvudhandledare bedömer när det kan presenteras
  3. Examinator godkänner:
  •  Muntlig presentation
  • Rapporten (slutversion)
  • Populärvetenskaplig sammanfattning
  • Populärvetensk
  • Opposition, skriftlig och muntlig (baserad på annan examinators godkännande)
  • Registrering i LUP av rapport och populärvetenskaplig artikel
  • Hela examensarbetet

För teknologer från årskull 12 gäller också nya behörighetskrav: 240 hp, varav minst 30 hp på avancerad nivå och samtliga obligatoriska kurser i utbildningens grundblock.

Om du har några frågor och funderingar är du välkommen att kontakta studievägledningen.

Exempel på examensarbeten vid avdelningen för Miljö- och energisystem

  • Förslag på energisystemlösningar för bostäder tillhörande Högestads och Christinehofs Fideikommiss AB. Emanuelsson Nilla, Strömberg Lotta (2002), Ekosystemteknik.
  • Källsortering för ökad återvinning hos Skanska Prefab. Johansson Jessica, Wigstrand Ingrid (1998) Väg- och vattenbyggnad.
  • Livscykelanalys för naturgas från Norge och Ryssland år 2005 - I anläggningar för el- och värmeproduktion. Gunnarsson Cecilia, Skarphagen Jörgen (1999) Maskinteknik.
  • Miljö och ekonomi i symbios? Erfarenheter av miljöarbete med miljöledningssystem från mindre svenska energiföretag. Joelson, Peter (2003) Teknisk fysik.
  • Miljöledningssystem i Skanska Väg, region syd. Hansson Jannice (2000) Väg- och vattenbyggnad.

Exempel på examensarbeten inom trafikplanering:

  • An analysis of the situation for cyclists in Asmara with emphasis on safety aspects: minor field study. Caesar, Karin; Rosengren, Katarina (Thesis 114, 2003)
  • Metodik för utvärdering av nya flygplans effekter för flygplatsens infrastruktur. Med tillämpning på Airbus A380 och Stockholm-Arlanda flygplats. Åberg, Magnus (Thesis 113. 2002)
  • Riktad marknadsföring av kollektivtrafik : ett projekt med universitetsanställda i Lund. Morin, Emma (Thesis 112, 2001)
  • The interaction between bicyclists and car drivers : a comparison between Malmö and Groningen. Engqvist, Elin. Palmblad, Anna (Thesis 111, 2001)
  • Varför varierar trafikskadefrekvensen i svenska tätorter? En jämförande studie mellan Borås, Kristianstad och Växjö. Kinell Åsa. Persson, Camilla (Thesis 110, 2001)

Exempel på examensarbeten inom vattenresurshantering

  • Evaluation of rainwater systems as a source of potable water in rural China. A minor field study. Freddie Ilmerstedt och Anders Jönsson (2003)
  • Groundwater Modeling in Risk Assessment of Soil and Groundwater Pollution - Modeling guidelines and uncertaintyanalysis. Jens Termen (2003)
  • Undersökning av köksavfallskvarnar i ett separat system i Västra hamnen, Malmö - Insamlingssystemet och rötningsprocessen. Charlotta Lövstedt (2002)

Exempel på examensarbeten inom vattenvård

  • Metanproduktion i sediment - effekt av temperatur, ammonium och mikrobiell sammansättning. Andréasson, J. (2003)
  • Production of CH4, N2O and CO2 in wetland soil cores at varying NO3- concentration and soil core length. Bengtsson, J. (2001)
  • Temperature, nitrogen load and vegetation dependency of retention in wetlands during springtime. Holm, H. (2003)
  • Vad orsakar förhöjda BOD7-värden i dammarna vid Källby avloppsreningsverk i Lund? Andersen Hörman, J. (2002)

Ni är alltid välkomna att komma och diskutera förslag på förändringar i utbildningen med oss i programledningen. För att strukturera och förenkla studentinflytandet finns det ett antal instanser, angivna nedan, genom vilka ni kan verka antingen direkt eller via representanter. Aktiva studenter är en förutsättning för att ett bra utbildningsprogram kan förbättras!

Utbildningsnämnden - UN2

Utbildningsnämnden svarar för planering och uppföljning av verksamheten inom de aktuella utbildningsprogrammen och behandlar frågor av mer övergripande karaktär för utbildningen. Sammansättningen är lärare, studenter och näringslivsrepresentanter, se information om UN2.

Programledningen - W

Består av lärare, studenter och tjänstemän, se information om programledning.

Studierådet - SRW

Studierådet består av ett tiotal studenter som arbetar med både med utbildningsfrågor och mer jordnära studentfrågor. Studierådet sammanträder med programledningens AU ett par gånger per termin i syfte att utbyta information om och framföra förslag i utbildningsfrågor. En representant för studierådet har också möjlighet att delta i programledningens veckomöten.

Kursutvärdering

Efter varje obligatorisk kurs genomför studenterna en utvärdering, anordnad av programledningen. Här har ni en möjlighet att skriva ned vad som var bra och dåligt med kurserna samt ge förslag på förändringar. Kursutvärderingarna är ett mycket viktigt underlag för kursansvariga i deras fortlöpande arbete och strävan mot att förbättra sina kurser och är vidare en viktig grund i mer långsiktiga beslut om förändringar i kursutbudet i utbildningsnämnden. Det är därför mycket viktigt att alla studenter lämnar in utvärderingar så att en representativ bild av hur kurserna fungerat erhålls. Sammanställningar av kursutvärderingarna finns tillgängliga hos programledningen och studierådet.

Avslutande läsårssammankomst

De avslutande läsårssammankomsterna där studenterna i respektive årskurs och programledningen möts äger rum i slutet på vårterminen. De syftar till att sammanfatta läsåret och ta fram det som varit bra eller det som varit mindre bra. Detta är således en möjlighet för dig som student att framföra synpunkter på programmet i stort.

Programledningen svarar under Ledningsgruppen för grundutbildning (LG GU) för planering och uppföljning av verksamheten inom programmet. Den fastställer kurs- och utbildningsplaner, antagningstal på kurser, särskilda behörigskrav för kurser och ansvarar för genomförandet av kursvärderingar och kursutvärderingar.

Ledningsgruppen för grundutbildning (LG GU) (LTH:s webbsida)

Andra angelägna uppgifter är att arbeta med rekrytering, introduktion, näringslivskontakter och kvalitetsutveckling.

Ledamöter

Lärare 
Johan Reimer, programledare
johan.reimer@lth.lu.se

Karin Ericsson, biträdande programledare
Miljö- och energisystem
karin.ericsson@miljo.lth.se 

Programplanerare   
Joakim Malm
joakim.malm@kansli.lth.se 

Studie- och karriärvägledare
Tobias Björklund
tobias.bjorklund@kansli.lth.se 

Internationell koordinator
Stephanie Jung 
stephanie.jung@lth.lu.se 

Frågor som rör programledningens arbete, sammanträdestider, protokoll et cetera, besvaras av programplaneraren.

Specialiseringar

Under årskurs 4 och 5 ska du läsa kurser omfattande minst 90 högskolepoäng (hp) samt genomföra ett examensarbete. Examensarbetet genomförs under årskurs 5 och omfattar 30 hp på A-nivå.

Du kan välja att läsa alla 90 hp inom en specialisering men även välja kurser ur W-programmets övriga specialiseringar kombinerat med valfria kurser inom programmet. Examenskraven anger dock att minst 45 hp (varav minst 30 hp på A-nivå) måste läsas inom en av programmets fyra specialiseringar,

Du har också rätt att läsa helt valfria kurser om 15 hp utanför W-programmet. Du kan även välja att läsa delar av din specialisering vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Då måste du läsa kurser som kan ingå i W-programmet utifrån en i förväg godkänd studieplan. Kontakta studievägledningen för mer information.

Sammantaget ska du inför din examen ha läst minst 300 hp, varav minst 75 hp skall vara kurser på A-nivå.

En sammanställning över vilka kurser som ingår i de olika specialiseringarna hittar du i läro- och timplanen.

Översikt av specialiseringar (PDF, 46 kB, ny flik)

Allmän specialiseringsinfo (PDF, 826 kB, ny flik)

Du kan välja mellan följande specialiseringar:

För att skapa uthålliga energisystem krävs förutom kunskaper om miljöproblemen i sig även insikter i både energi- och miljöteknik och de samhälleliga ramarna (styrmedel såsom lagstiftning m.m.) som påverkar utformningen av energisystemen. I Energisystem finns möjlighet att kombinera mer övergripande, systeminriktade studier med tekniskt inriktade kurser och specialiseringen ger en bra grund för att arbeta med energirelaterade frågor.

Info om spår inom Energisystem (PDF, 16 kB, ny flik)

Kunskap och skicklighet i att hantera olika verktyg inom miljömanagement som livscykelanalys, miljöledningssystem och miljökonsekvensbeskrivning efterfrågas både inom näringsliv och offentlig förvaltning. Specialiseringen ger teoretisk och praktisk kunskap om dessa metoder samt fördjupning inom områden som avfallshantering och klimatfrågan.

Miljösystem (översikt av kurser) (PDF, 1.3 MB, ny flik)

En effektiv tillverkningsprocess är en förutsättning för framställning av miljömässigt hållbara och konkurrenskraftiga produkter såsom baskemikalier, pappersmassa, färger och läkemedel. Processdesign ger de kunskaper och färdigheter som krävs för arbete med processfrågor inom drift, produktutveckling och industriellt miljöskyddsarbete.

Processdesign (översikt av kurser) (PDF, 9 kB, ny flik)

Vår vattenhantering är avgörande för många av de stora miljöfrågorna och samtidigt förutsättning för en bra samhällsutveckling. Vattenresurshantering ger kunskaper om grundvatten, ytvatten och VA-teknik och förbereder för arbete med både tekniska och naturliga vattensystem.

Vattenresurshantering (PDF, 4.8 MB, ny flik)

En avslutande utbildning som leder till civilingenjörsexamen. Som student utbildas du i att identifiera och bedöma risker, föreslå åtgärder som minimerar risker samt utbildas i hur du arbetar med ledningssystem som gör att risknivån blir låg. Riskhanteringsprogrammet är den första i sitt slag i Sverige. 

Information om Riskhantering

Kontakt

Studie- och karriärvägledare
Tobias Björklund
tobias.bjorklund@lth.lu.se
046-222 71 38

Programplanerare
Joakim Malm
joakim.malm@lth.lu.se
046–222 75 71

Internationell koordinator
Stephanie Jung 
stephanie.jung@lth.lu.se  

Programledare
Johan Reimer
johan.reimer@chem.lu.se
046–222 81 33

Biträdande programledare
Karin Ericsson
karin.ericsson@miljo.lth.se
046–222 32 86

Sidansvarig: joakim.malm@lth.lu.se | 2020-12-14