Maskinteknik

Inom maskinteknik förenas klassiska ingenjörsämnen med bland annat teknisk design, ekonomi och miljö. På denna sida finns information för dig som studerar på M-programmet.

Om programmet

Utbildningsplanen definierar utbildningen. Här finner man syfte med och mål för utbildningen, utbildningens utformning samt examenskrav.  

I läro- och timplanen hittar du programmets kurser uppdelade per årskurs, samt aktuell kursplan.

Utbildningsplan samt läro-och timplan finns på sidan Kurs-och programinformation

För M-programmet gäller att ämne för examensarbete väljs inom ett särskilt område. Du hittar en lista på alla valbara områden längst ned på sidan för din läro- och timplan. Du hittar även listan i utbildningsplanens avsnitt om examensarbete.

Du hittar mer information om examensarbetet på LTH:s gemensamma hemsida.

Examensarbete

Specialiseringar

Som M-student kan du välja mellan följande specialiseringar:

Inom Beräkningsmekanik behandlas fysikaliska begrepp och matematiska metoder som är väsentliga för modellering och analys av fluid- och solidmekaniska problem.  Den fysikaliska basen för modellformuleringen utgörs av modern teori inom fluidmekanik, hållfasthetslära, mekanik samt värmeöverföring. Förståelse för olika modellers (såväl fysikaliska som numeriska) uppbyggnad och uppförande är väsentlig för såväl val av modell som för tolkning av simuleringsresultat. Därför ges träning i fysikalisk förståelse, kunskaper om matematiska metoder och den numeriska lösningsmetodiken stort utrymme i specialiseringens kurser. Därtill läggs stor vikt vid problemformulering samt vid analys av den tillhörande numeriska lösningen. Sammantaget får du som student en god balans mellan djup och bredd inom beräkningsmekanik, samtidigt som färdighetsträningen innebär att du i din blivande roll som civilingenjör blir en väl kvalificerad problemlösare.

Arbetsmarknad

Modern produktutveckling innebär till allt större grad simulering av produktens egenskaper på ett tidigt stadium i produktcykeln. Denna trend kan förväntas förstärkas eftersom simuleringsverktygen blir alltmer tillförlitliga. Därför utgör ämnesområdet som täcks inom specialiseringen "Beräkningsmekanik" hörnpelare inom avancerad svensk och utländsk industri. Arbetsuppgifterna för en beräkningsingenjör kan t.ex. vara forskning och utveckling, beräkning och dimensionering, provning, drift m.m.

Arbetsmarknaden är starkt växande och förutom de traditionella arbetsgivarna som t.ex. energi-, fordons- och flygindustrin återfinns arbetsgivare inom i princip alla branscher där avancerad teknikutveckling sker. 

Kontaktpersoner

Håkan Hallberg, Hållfasthetslära
hakan.hallberg@solid.lth.se  
046-222 90 92

Aylin Ahadi, Mekanik
aylin.ahadi@mek.lth.se 
046-222 30 39

Johan Revstedt, Energivetenskaper 
johan.revstedt@energy.lth.se 
046-222 43 02

Specialiseringen ger teknologerna kunskap om energisystem, både avseende konstruktion, uppbyggnad och analys av energiomvandling, -försörjning och –användning. Undervisningen behandlar baskunskaper såväl som nya tekniker och genom koppling till aktuella frågeställningar ges en bred och samhällsanpassad utbildning.
 
Inom specialiseringen får teknologen dels kunskap om grundläggande samband och funktioner i energiomvandlingsanläggningar och deras komponenter, till exempel kraftverk och ång- och gasturbiner, dels färdigheter att tillämpa de analysmetoder och beräkningsverktyg som används i företagen idag och i framtiden. 
Kurserna i energihushållning ger kunskap och insikter om hur energi tillförs och används i samhället, hur energianvändningen kan effektiviseras och hur politik och samhälle påverkar energisystemets uppbyggnad och drift. Miljöaspekter integreras i alla led av inriktningen, från kunskap om förbränning med låga emissioner till uthållig energianvändning. Sammantaget utgör specialiseringen en utbildningsväg som är unik avseende både bredd och djup.

Arbetsmarknad

Projektering, forskning och utveckling, beräkning, konstruktion av olika energiomvandlingssystem. Analys och planläggning av energisystem. Energiförsörjning, energianvändning och energieffektivisering.
Arbetsmarknaden är både nationell och internationell med energiföretag som producerar och levererar el, fjärrvärme och gas, konsultföretag inom energibranschen samt myndigheter och offentlig förvaltning. Även komponenttillverkare, bil- och flygindustri, energiintensiv industri och processindustri är vanliga arbetsgivare för civilingenjörer som läst inriktningen.

Kontaktpersoner

Magnus Genrup
magnus.genrup@energy.lth.se
046–222 92 77

Jens Klingmann, Energivetenskaper 
jens.klingmann@energy.lth.se
046–222 92 68

Nya tider kräver ny kompetens, och ny kompetens kräver en ny sorts utbildning. Detta gäller även design och konstruktion av framtidens fordon. Specialister inom detta område behöver ha ett holistiskt perspektiv på fordonsutveckling, både när det gäller ingenjörsmässighet och industriell design. Dessutom behövs en humanistisk syn på teknologin och dess användning.

Fordonsspecialiseringen ger Dig fördjupade kunskaper att utveckla morgondagens person- och lastfordon för att uppnå samhällets mål avseende hållbar utveckling. Specialiseringen ger Dig fördjupade kunskaper om funktion, dimensionering och formgivning av de komponenter och system som tillsammans bygger upp ett fordon. 

Fordonsspecialiseringen förbereder Dig bl.a. för arbete inom fordonsbranschen samt inom verksamhetsområden med fordonsteknisk anknytning. Exempel på arbetsuppgifter:

  • projektering, utveckling, konstruktion, beräkning och utprovning av fordon.
  • utveckling av fordonskomponenter och aktiva fordonssystem.
  • systemanalyser, energi- och miljöbedömningar.

Kontaktpersoner

Martin Tunér, Energivetenskaper 
martin.tuner@energy.lth.se 
046-222 40 50

Ett företags konkurrenskraft avgörs till stor del av dess försörjningskedja (supply chain), dvs leverantörer, distributörer och andra företag som man väljer att samarbeta med, både på hemmaplan och i ett internationellt perspektiv. Effektiva försörjningskedjor och produktionssystem är en kombination av goda ekonomiska , tekniska och organisatoriska initiativ, där logistik spelar en avgörande roll.

Logistik handlar om att effektivisera processer relaterade till material-, informations- och betalningsflöden från "jord till bord". Det övergripande målet är att ge studenten kunskaper och färdigheter i att använda de verktyg som krävs för att åstadkomma konkurrenskraftiga produktionsprocesser och effektiva varuflöden inom och mellan företag.

 I ett modernt produktionssystem samverkar teknik- och organisationsutformning på detaljnivå till en effektiv helhet. Analys av material- och produktionsstyrning allt från inköp till distribution är en nödvändig verksamhet för att skapa effektivitet och lönsamhet i dagens och morgondagens industriföretag.
Specialiseringen vänder sig till dem som vill arbeta inom varuproducerande eller distribuerande företag, men ger även en god grund för arbete inom tjänsteproducerande företag, t.ex. konsulter och transportföretag.

Arbetsmarknad

Som civilingenjör med inriktning mot teknisk logistik är du attraktiv på arbetsmarknaden: såväl stora som små företag har stort behov av kompetens inom detta område. Utbildningen är även attraktiv för konsultföretag och utgör dessutom en bra bas för fortsatta doktorandstudier inom området.  

Du blir den som designar, leder och utvecklar företagets försörjnings- och produktionskedjor. Utvecklingen pekar tydligt på ett allt större fokus på frågor som är relaterade till produktionssystem och deras logistik; mycket talar därför för att efterfrågan på civilingenjörer med denna kompetens kommer att fortsätta öka i framtiden.

Tänkbara yrkesroller för dig direkt eller efter några år i industrin är logistiker, produktionsplanerare, logistikchef, produktionschef, inköpsansvarig, förpackningsutvecklare eller kvalitetsansvarig. Du som kompletterat med kurser från produktionsteknikspecialiseringen kan bli produktionsutvecklare. 

Kontaktpersoner

Jan Olhager, Teknisk ekonomi och logistik
jan.olhager@tlog.lth.se
046-222 03 66

Ingela Elofsson, Teknisk ekonomi och logistik
ingela.elofsson@iml.lth.se
046-222 80 08

Daniel Hellström, Förpackningslogistik
daniel.hellstrom@plog.lth.se
046-222 72 30

Begreppet mekatronik myntades på 60-talet i Japan, och har många, om än snarlika, tolkningar. En som tillämpas på LTH är: ”Mechatronics is the synergistic combination of precision mechanical engineering, electronic control and systems thinking in the design of products and manufacturing processes.” (Industrial Research and Development Advisory Committee of the European Community). Nyckelord är Integration och Systemtänkande, vilket av ingenjören kräver vidgade kunskaper, utanför de traditionella disciplinerna M/E/D/F/X. Inte så att man behöver vara specialist i allt, det är orimligt, men alla behöver ha en tillräcklig kunskap inom angränsande discipliner för att kunna föra en saklig diskussion med andra specialister.

Det krävs därför också en öppenhet gentemot andra discipliner. Öppenheten ligger i att både våga och kunna se och efterfråga nya möjliga lösningar, även om de innebär involverande av andra specialister. Denna specialisering är skapad för att ge dig som maskinteknolog en breddad kunskap mot angränsande discipliner. Specialiseringen är ingalunda heltäckande, till det är utbildningen för kort, men väljer du denna är det LTH’s tro att du skall finna detta gränsöverskridande område så stimulerande att du fortsätter i samma riktning med andra valfria kurser.  

Arbetsmarknad

Gränsöverskridande kunskap blir allt viktigare i takt med att kommersiella produkter av alla slag i allt större utsträckning integrerar mekanisk konstruktion, användande av funktionsmaterial, elektronisk styrning, integrerade elektromekaniska energiomvandlare, integrerad mätteknik mm. Konstruktörer som behärskar detta nya sätt att produktutveckla kommer att bli mycket eftertraktade i framtiden.
Produktutvecklingsföretag, speciellt inom bilindustrin har behov av personal med de kunskaper som specialiseringen representerar. 

Kontaktpersoner

Fran Marquez, Industriell elektroteknik och automation
fran.marquez@iea.lth.se 
046-222 31 05 

Klas Nilsson, Datavetenskap
klas.nilsson@cs.lth.se 
046-222 43 04

Anton Cervin, Reglerteknik  
anton.cervin@control.lth.se 
046-222 32 70  

Produktrealisering är de verksamheter som behövs för att gå från ett produktkoncept till en leveransklar produkt. I ett modernt produktionssystem samverkar teknik och organisationsutformning på detaljnivå till en effektiv helhet. Komponenterna i och designen av produktionssystemen är viktiga ingredienser för att skapa både effektivitet och lönsamhet. En industriell utvecklingstrend är att öka integrationen mellan konstruktion och produktion för att öka producerbarhet och ekonomisk effektivitet. Det är ekonomiskt fördelaktigt med produktionsanpassning av produkter och system redan på produktutvecklingsstadiet. Detta är nödvändigt för att skapa konkurrenskraft på en global marknad.

Ytterligare en trend, som inte kommer att minska i omfattning utan istället kommer att ha ökad strategisk betydelse, är globaliseringen av produktionsverksamheter. Designen av framtidens globala produktionssystem kräver både djupa processkunskaper och kunskaper i hur man bygger effektiva och hållbara produktionssystem. En tredje industriell trend är ”mass customization” eller bred kundanpassning, vilket kräver en ökad flexibilitet och agilitet inbyggt i produktionssystemet. Specialiseringen Produktrealisering ger dig både fördjupade kunskaper om materialteknik, teoretiska och praktiska kunskaper om enskilda förädlingsprocesser samt design och automatisering av tillverkningssystem.

Specialiseringen vänder sig till dig som vill delta i design, utveckling och förbättring av produktionssystem i tillverkningsindustrin. Din kunskap kommer att vara värdefull för både det stora företaget som är verksamt på en global marknad och det lilla företaget som behöver effektivisera sin produktion. Målet med specialiseringen är att ge dig kunskaper för att utveckla och leda effektiva produktionsverksamheter från produktkoncept till kundgodkänd produkt, på såväl nationell som internationell nivå.

Arbetsmarknad

En civilingenjör med produktrealiseringskompetens är attraktiv inom varje varuproducerande företag. Tillverkningsföretagen är idag verksamma på en föränderlig global marknad där kraven på kundanpassning ökar, något som bara kan mötas med flexibla och ekonomiskt effektiva produktionssystem. Detta kräver kontinuerlig försörjning av produktionskompetens. Arbetsmarknaden är i hög grad internationell eftersom alla varuproducerande företag är i behov av produktionskompetens och merparten av svenska varuproducerande företag är multinationellt etablerade.

Beroende på företagets storlek kan arbetsuppgifterna variera. Ett mindre företag behöver kanske någon som leder hela produktionsverksamheten. I större företag finns även behov av specialister med både systemkunskaper och djupkunskaper om specifika tillverkningsprocesser. Inköpsfunktionen kräver också produktionstekniskt kunnande, vilket även innefattar inköp av tillverkningstjänster hos andra företag. Arbetsuppgifterna spänner alltså över ett brett område från lednings- och beslutsfunktioner till design och utveckling av produktionssystem samt optimering av bearbetningsprocesser.

Kontaktpersoner

Jan-Eric Ståhl, Industriell produktion
jan-eric.stahl@iprod.lth.se
046-222 85 95

Ulf Jeppsson, Industriell elektroteknik och automation (IEA)
ulf.jeppsson@iea.lth.se
046-222 92 87

Ingela Elofsson, Produktionsekonomi
ingela.elofsson@iml.lth.se
046-222 80 08

Produktutveckling är uppsättningen aktiviteter som börjar med identifieringen av en marknadsmöjlighet eller ett behov och slutar i produktion, försäljning och leverans av en produkt.

Som produktutvecklingsingenjör arbetar du med hela produktens livscykel, vilket startar med att identifiera kundbehov, utveckla innovativa koncept för att möta dessa behov samt utvärdera och välja det mest framgångsrika konceptet. Därefter kommer du att genomföra en detaljutveckling av det valda konceptet så att det klarar avsedda specifikationer. För att göra detta behöver du en bred bas av kunskaper och förmåga att kunna lära dig ny kunskap, eftersom varje produktutvecklingsprojekt kommer att vara olika. Produktutveckling är ett spännande och givande arbete där du möter nya utmaningar varje dag.

Rekommenderade kurskedjor inom specialiseringen

Följande kurskedja ger en profilering mot produktutveckling med beräkningsinriktning:

FHLF20 (i alt-obl.), MMKN46, FMEN30, MMKN51, MMKN55, FHLN01, MMKN41. Även kurserna FKMN20, MMKF30, MMEN05 kan väljas som alternativ eller komplement.

Följande kurskedja ger en profilering mot produktutveckling med konstruktionsinriktning:
FHLF20 (i alt-obl.), MMKN46, MMKN35, MMKN55, MMKN21, MMKN70, MMKN11, MMKN41. Kursen MMKF40 som inte ingår i specialiseringen rekommenderas att läsa före kursen MMKN11. Även kurserna MTTN40, MMKF25 eller MMKF30 kan väljas som alternativ eller komplement.

Rekommenderade kompletterande kurser: Kurser inom specialiseringarna mekatronik, beräkningsmekanik och produktrealisering.

Arbetsmarknad

Konstruktörsrollen är dynamisk och spännande. Konstruktören använder goda teoretiska kunskaper och avancerat nytänkande. Bland mer speciella områden kan nämnas immaterialrätt - patent, varumärken och mönsterskydd. Verksamhetsfältet produktutveckling är alltså mycket brett.

Maskinkonstruktörer (Produktutvecklare) återfinns inom många olika områden i näringsliv och förvaltning, med tyngdpunkten lagd inom verkstadsindustrin. Verkstadsindustrin svarar för en hög andel av Sveriges export. Alltmer komplexa och tekniktunga produkter och  system samt ett ökat inslag av kundanpassning innebär att tekniker med kunskaper och erfarenhet av konstruktion/utveckling behövs även inom marknadsföring och försäljning. Inom de stora företagen finns goda möjligheter till internationella kontakter, då produktutveckling i dag ofta sker i omfattande nätverk mellan företag i olika länder.

Kontaktpersoner

Per-Erik Andersson, Designvetenskaper
per-erik.andersson@design.lth.se
046-222 85 17 

Axel Nordin, Designvetenskaper
axel.nordin@design.lth.se
046-222 85 11 

Se filmen om Maskinteknik

Kontakt

Studie- och karriärvägledare
Ingrid Holmberg
ingrid.holmberg@lth.lu.se
046222 08 53

Programplanerare
Lisa Jonsson
lisa.jonsson@lth.lu.se
046222 09 03

Internationell koordinator
Carl-Johan Andersson
carl-johan.andersson@lth.lu.se
046222 15 11

Programledare
Fredrik Schultheiss
fredrik.schultheiss@iprod.lth.se
046–222 85 20

Biträdande programledare
Lei Wang
lei.wang@energy.lth.se
046–222 86 10

Sidansvarig: lisa.jonsson@lth.lu.se | 2021-08-16