Teknisk fysik

Teknisk fysik är den första civilingenjörsutbildning som startades på LTH, och är fortfarande det program som ger den bredaste teoretiska grunden.

På denna sida finns information för dig som studerar F-programmet.

Om programmet

Utbildningsplanen definierar utbildningen. Här finner man syfte med och mål för utbildningen, utbildningens utformning samt examenskrav.  

I läro- och timplanen hittar du programmets kurser uppdelade per årskurs, samt aktuell kursplan.

Utbildningsplan samt läro-och timplan finns på sidan Kurs- och programinformation

Alla kurser som inte ingår bland de obligatoriska i årskurs 1 - 3, men listas i Läro- och timplanen kallas valfria. Här finns dels de kurser som ingår i en specialisering, dels kurser som anses vara relevanta för utbildningen utan att ingå i en specialisering.

Under de tre första åren läser du normalt endast de obligatoriska kurserna på programmet. Du kan välja från de valfria kurserna om du själv bedömer det vara lämpligt, till exempel om du anser dig ha möjlighet att läsa mer än 60 hp per år.

Du har möjlighet att i din examen ta med 15 högskolepoäng externt valfria kurser, oberoende av program och högskola. Du måste ansöka dels om att få gå kursen, dels att få räkna in den i din examen. Om du vill läsa en kurs vid LTH som inte är listad för F-programmet finns ett förenklat förfarande via en blankett som lämnas till programplaneraren.

Målet för examensarbetet är att utveckla din kompetens att självständigt identifiera, analysera och lösa tekniska och/eller naturvetenskapliga frågeställningar inom vald specialisering.

Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng (hp) och motsvarar ett halvt års arbetsinsats. Det får påbörjas när du har minst 240 hp som får ingå i examen varav

  • minst 30 hp är på avancerad nivå
  • samtliga obligatoriska kurser är godkända.

Det kan utföras enskilt eller i samarbete med en annan student och även i samarbete med industri eller annan högskola. Examensarbetet skall examineras vid LTH.

Mer om examensarbete hittar du på sidan Examensarbete.

För F-programmet gäller att ämne för examensarbete väljs inom något av de områden som du hittar i Läro- och timplanen för F.

Specialiseringar

De obligatoriska kurserna ger en grund i och en översikt av olika ingenjörs- och vetenskapsområden som är relevanta för dig som F-student och du har förhoppningsvis hittat något som du vill fördjupa dig i.

Tekniskt fysiks specialiseringar är listade nedan. Mer information om kurserna och länkar till kurshemsidor hittar du i läro- och timplanen (där finns specialiseringarna listade).

Läro-och timplanen finns på sidan Kurs-och Programinformation

Vad är en specialisering?

För att guida dig i djungeln av valfria kurser, och för att säkerställa att du ska få en fördjupad kunskap inom en del av programmets teknikområden, finns det specialiseringar där kurser som bildar en naturlig enhet är samlade.

Specialiseringarna innehåller vanligtvis minst dubbelt så många högskolepoäng som du behöver läsa, så du har mycket att välja på även inom specialiseringarna. Det syns inte i ditt examensbevis vilken specialisering du har uppfyllt.

Hur uppfyller jag specialiseringskravet?

Du ska totalt läsa ungefär 90 hp valfria kurser. För att få ut examen måste du inom dessa ha läst 45 hp ur någon av specialiseringarna, varav minst 30 hp på A-nivå. 

Tänk på att du inte gör ett formellt val av specialisering. Välj valfria kurser efter eget intresse, och se till att du vid examen uppfyller det formella kravet på en specialisering.

När du ansöker om examen kontrollerar examensavdelningen att du uppfyller alla examenskraven, och därmed även specialiseringskravet.

Hur fungerar det om jag åker utomlands?

Även då du åker på utbytesstudier ska du uppfylla en specialisering. Du diskuterar den exakta utformningen med programledaren i samband med den studieplan som upprättas innan du åker, och kan då utnyttja ditt värduniversitets kursutbud.

Acceleratorer blir allt viktigare instrument för forskning och utveckling, och kan hjälpa oss att se allt djupare in i materien. Genom att accelerera partiklar till höga hastigheter och noga kontrollera deras banor, kan man till exempel skapa extremt rent ljus eller skurar av neutroner vilket kommer att användas i MAX IV respektive ESS. Andra tillämpningar av acceleratorer kan både röra sig om relativt små och lågenergetiska anläggningar i sjukhusmiljö som stora komplex som CERN för elementarpartikelfysik.

Två större forskningsanläggningar i miljardklassen planeras i Lund: MAX IV och ESS. I den här specialiseringen kan du studera acceleratorfysik och -teknik där du lär dig hur den här sortens anläggningar fungerar. Dessutom kan du lära dig om vad man kan använda dem till och instrumenteringen till mätstationerna.

MAX IVs webbsida

ESS webbsida

Specialiseringen ger även en fördjupning inom nukleär fysik. Subatomär fysik är ett forskningsområde som tar upp vitt skilda frågeställningar – kol14-datering, DNA-skador orsakade av strålning, kvark-gluon-plasma, exotiska kärnor och supertunga element är några exempel. Gemensamt för den experimentella och den tillämpade forskningen är att man använder sig av större eller mindre partikelacceleratorer, medan den teoretiska forskningen är just kärnstrukturteoretisk – man vill förklara de fenomen man ser inom den experimentella subatomära fysiken.

Inom tillämpad kärnfysik fokuseras på hur jonstrålar och kärnfysikalisk mätteknik, framförallt m.h.a. de små partikelacceleratorer som finns i Lund, kan användas för att analysera en mängd olika typer av prov, t.ex. medicinska, biologiska eller geologiska. Joniserande strålning används här för att ta reda på provets sammansättning, för att modifiera prov eller för att helt enkelt ta reda på hur provet reagerar på strålning.

MAX IV-laboratoriet har en utbildningshemsida med lite information om de kurser som ges i samarbete med laboratoriet.

Utbildning på MAX IV (MAXLabs webbsida)

Observera att flera av kurserna i specialiseringen (finns noterat i kursplanen för de kurser det gäller) ges av annan fakultet än LTH och därför kan ha annorlunda start/slut av läsperiod och liknande. De finns heller inte i LTH:s schemagenerator, men information ska komma bland annat på Naturvetenskapliga fakultetens fysik-utbildningssidor, men också på MAX IV-laboratoriets sida.

Kurser på avancerad nivå (Fysiska institutionens webbsida)

Inom denna specialisering finns en bred bas av generella verktyg för modellering och beräkning för komplexa system och fenomen, vanligt förekommande i naturen och industrin. Specialiseringen skapar möjlighet att från den matematisk-beräkningstekniska sidan profilera sig inom ett brett fält av teknikområden inom t.ex. elektroteknik, maskinteknik, mekanik, kemi, strömning, fysik, byggnadsteknik. 

Inom beräkningsmekanik behandlas fysikaliska begrepp och matematiska metoder som är väsentliga för modellering och analys av fluid-och solidmekaniska problem. Den fysikaliska basen för modellformuleringen utgörs av modern teori inom fluidmekanik, hållfasthetslära, mekanik samt värmeöverföring. Förståelse för olika modellers (såväl fysikaliska som numeriska) uppbyggnad och uppförande är väsentligt för såväl val av modell som för tolkning av simuleringsresultat. Därför ges träning i fysikalisk förståelse, kunskaper om matematiska metoder och den numeriska lösningsmetodiken stort utrymme i specialiseringens kurser. Därtill läggs stor vikt vid problemformulering samt på analys av den tillhörande numeriska lösningen.

Sammantaget får du som student en god balans mellan djup och bredd inom beräkningsmekanik, samtidigt som färdighetsträningen innebär att du i din blivande roll som civilingenjör blir en väl kvalificerade problemlösare.

Modern produktutveckling innebär till allt större grad simulering av produktens egenskaper på ett tidigt stadium i produktcykeln. Denna trend kan förväntas förstärkas eftersom simuleringsverktygen blir alltmer tillförlitliga. Ämnesområdet som täcks inom specialiseringen 'Beräkningsmekanik' är en hörnpelare inom avancerad svensk och utländsk industri.

Arbetsuppgifterna för en beräkningsingenjör kan t ex vara forskning och utveckling, beräkning och dimensionering, provning, drift m m. Arbetsmarknaden är starkt växande och förutom de traditionella arbetsgivarna som t ex energi-, fordons- och flygindustrin återfinns arbetsgivare inom i princip alla branscher där avancerad teknikutveckling sker.

Bilder och grafik är en snabbt växande teknik för kommunikation mellan människor och datorer och som idag påverkar vårt liv i stor omfattning. Vi kan till exempel umgås i Second Life och andra interaktiva 3D-världar på internet eller dela videoklipp på YouTube. Och våra mobiltelefoner har blivit universella multimediamaskiner som kan mycket mer än bara överföra samtal. På samma sätt används bilder och kameror alltmer som ett sätt för datorer att ta in och bearbeta information från omvärlden. Datorstödd medicinsk diagnos, autonom fordonsnavigering och identifiering av personer genom ansiktsigenkänning är exempel på tillämpningar som blivit möjliga på grund av detta. Dessutom finns det en starkt växande grupp av applikationer som kräver snabb och realistisk datorgrafik. Det kan t. ex. röra sig om spel, interaktiv design, arkitektur eller specialeffekter för film.

Specialiseringen mot bilder och grafik ger ett brett och gediget kunnande inom området med många kurser i kontakt med forskningsfronten för sitt ämne. Inom datorgrafik finns kurser som vardera fokuserar på områdena interaktiva världar, fotorealistisk rendering och grafik för mobila enheter. Inom bildanalys och datorseende ges kurser som behandlar olika metoder att operera på datorrepresenterade bilder och bildströmmar: med lågnivåoperationer, högnivåoperationer, med statistiska operationer och med operationer från generell signalbehandling. I speicaliseringen ingår också kurser som ger fördjupad teoretisk kunskap inom olika närliggande områden.

Arbetsmarknad

Det finns många möjligheter för er som väljer den här specialiseringen. Företag som Ericsson och Sony Ericsson använder sig av datorgrafik i allt större utsträckningen. Sedan finns det väldigt många spelföretag i Sverige och den delen av arbetsmarknaden växer kraftigt. Vidare finns företag som Scalado och ARM som sysslar med bildkomprimering/grafikhårdvara och företag som sysslar med sökning i bilddatabaser, mm.

Inom denna specialisering sysslar du med matematisk modellering, simulering och beräkning inom biovetenskaperna, av intresse för bland annat läkemedels- och medicinsk industri samt sjukvård. Ett aktuellt område är bioinformatik, där det idag finns ett stort behov av nya matematiska metoder för att söka och känna igen mönster i stora informationsmängder, t ex databaser av gener. Medicinsk modellering är en annan växande sektor, som inkluderar bland annat utveckling av hjälpmedel för medicinska diagnoser med hjälp av bilder och signaler. 

Miljö- och energifrågor har blivit alltmer viktiga för samhälle och näringsliv, och det behövs omfattande ansträngningar för att förverkliga en hållbar utveckling. All energianvändning påverkar miljön, och det kan ofta krävas en händelse som ett längre strömavbrott för att vi ska börja reflektera över hur mycket energi vi faktiskt använder, och på vilket sätt.

F-ingenjörer kommer i sitt yrkesliv att syssla med generell problemlösning - i företag, organisationer eller förvaltningar. Specialiseringen Energisystem är till för dig som är särskilt intresserad av problemlösning inom miljöområdet. Sådana uppgifter finns inom företagen, t ex i samband med strategiska val av produktionsmetoder, produkters funktionsprinciper eller val av teknisk utrustning; eller inom offentlig förvaltning där man sysslar med långsiktig planering eller t ex framtida regelverk inom miljöområdet.

Inom denna specialisering har du möjlighet att skaffa dig kompetens inom specifika miljötekniska områden och övergripande kunskap om hur miljöproblem definieras i samhället, och vilka strategier som kan tillämpas för att lösa dem. Dina kunskaper i fysik får direkt användning inom miljömätteknik, där du kan fördjupa dig i olika mätmetoder för bland annat luftburna partiklar och molekyler. Kurser inom energisystem ger dig en djup insikt i miljö och energi från ett systemperspektiv, till exempel hur en livscykelanalys för en produkt genomförs och vilken lagstiftning och andra styrmedel som samhället har. Du kan också fokusera mer på energiteknik som distribution av energi i form av el och fossila bränslen, alternativa energikällor och hybrida system. 

Matematiska och statistiska modeller och metoder spelar en allt viktigare roll inom ekonomisk verksamhet vid till exempel banker och försäkringsbolag. Inom denna specialisering byggs en bred bas inom ekonomiska områden åtkomliga för kvantitativ modellering och analys. Exempelvis spelar statistiska och matematiska metoder en avgörande roll inom riskbeskrivning och prissättning av finansiella instrument som optioner. 

Fotonik är ett snabbt expanderande vetenskapsområde som vuxit fram de senaste årtiondena och som kombinerar modern elektronik och optik. Fotonik  omfattar olika sätt att generera, kontrollera, detektera och tillämpa ljus (fotoner).  Precis som tillämpningar av elektronik ökade dramatiskt i och med att transistorn uppfanns 1948, revolutionerades fotoniken då lasern introducerades 1960. Området expanderade sedan kraftigt i samband med teleekommunikationsrevolutionen. Optisk kommunikation, med hjälp av optiska fibrer, i samspel med andra integrerade fotonikkomponenter, utgör i dag huvuddelen av infrastrukturen för t.ex. internet.

Fotoniken kan delas in i tre huvudområden; ljuskällor och modulering av ljus, informations-och kommunikationsteknik samt tillämpningar som utnyttjar information från växelverkan mellan ljus och materia. En stor del av de sistnämnda finns inom medicin och biologi.

Fotonik är ett snabbt växande industriområde. Den årliga ökningen i Europa är för närvarande 20% (för tillämpningar av fotonik inom biologi och medicin är motsvarande siffra 40%). Antalet patent inom fotonik ökar också mycket snabbt, vilket talar för en fortsatt dynamisk utveckling. Många svenska, och internationella, företag arbetar med, utvecklar, tillverkar och säljer fotonikprodukter. 

Specialiseringen täcker de tre huvudområdena inom fotonik: optik och lasrar (generering och manipulation av ljus, särskilt laserljus, en kurskedja om fyra kurser som bygger på samma kursbok – Fundamentals of Photonics), kommunikation (inom de synliga, infraröda och mikrovågs­områdena) och diagnostik (tillämpningar av ljus-materia växelverkan, särskilt inom miljö och medicin).

Lärarna inom specialiseringen har goda kontakter med en rad fotonikrelaterade företag i närområdet (Skåne- Köpenhamn): Sony Ericsson, Anoto, FOSS, Epsilon, Crystal Fibre, Koheras, Vistapoint, SpectraCure, Opsis, AstraZeneca, Inspectra Analys, FlatFrog Laboratories, Gambro, men även i övriga Sverige (t.ex. Optronics, som erbjuder ett traineeprogram i Fotonik till LTH-studenter, Azpect och Spektrogon). Vi har vidare goda kontakter med ett stort europeiskt initiativ,  Photonics 21, som förenar huvuddelen av fotonikindustrin i Europa, med mer än 1400 deltagande företag och forskningscentra.  Vi har således goda möjligheter att hjälpa studenter till exjobb i Europa inom företag med fotonikverksamhet eller på universitet.

Fotonikspecialiseringen ges huvudsakligen på fysiska institutionen, med koppling till världs­ledande forskning vid Lunds Lasercentrum (LLC), men även på institutionen för elektro- och informationsteknik. LLC är det största centret i Norden inom laser och spektroskopi, och fungerar även som en europeisk anläggning.  Det finns en stark koppling till MAX-lab och fotonik förväntas spela en ytterligare viktig roll i utveckling av den nya synkrotronljus­anläggningen MAX IV.

Specialiseringen inom fotonik ges även som en internationell master, vilket bidrar till en mycket internationell studiemiljö.

Avdelningen för Fotonik (Fotoniks webbsida)

Radiobaserad kommunikation utvecklas allt snabbare och det kommer ständigt nya tjänster. För att kunna överföra större datamängder så krävs mer bandbredd och effektivare nyttjande av frekvensspektrumet. Detta uppnår vi genom att utveckla nya analoga radiokretsar. Kretsarna ska inte bara erbjuda högre bandbredd utan tillverkningskostnaderna ska vara låga och energiförbrukningen minimeras för bärbara tillämpningar.

Storleken på traditionella komponenter har halverats var 18e månad under en lång rad år och idag använder vi transistorer som har en typisk storlek på 65 nm. Reduceringen gör att vi kan integrera fler transistorer men också att effektförbrukningen minskas. Samtidigt undrar hur små transistorer kan vi tillverka och hur minimerar vi strömmar och spänningar i dessa för att spara energi? Här erbjuder nanoteknik nya spännande lösningar!

Miniatyriseringen av teknologierna erbjuder även möjlighet att kombinera olika antenner med kretsarna och man kan till och med låta flera antenner samverka för att kunna styra riktningen på signalerna! Kanske kan detta användas för att överföra data på olika sätt beroende på hur omgivningen ser ut? Radioteknologierna kan också kombineras med optisk dataöverföring i olika former för att ytterligare öka hastigheten.

Mer information om kurserna och länkar till kurshemsidor hittar du i läro-och timplanen.

Flera internationella spetsprestationer inom medicinsk teknik kommer från Lund, exempelvis Alwalls utveckling av den konstgjorda njuren, Edlers och Hertz utveckling av ultraljudsdiagnostiken och Elmquists utveckling av pacemakern. Flera av dessa forskningsinsatser har bildat basen för uppbyggnaden av internationella medicintekniska industrier. Även idag finns inom LTH ett flertal institutioner med medicinteknisk verksamhet på högsta internationella eller nationella nivå.

Information om medicinsk teknik (LTH:s webbsida)

Specialiseringen ger kurser inom ett brett spektrum av området från givarteknologier och bakomliggande fysik, till modellering och signal- och bildbehandling. Flera kurser ger också den medicinska bakgrunden inom fält som biologi, fysiologi och anatomi.

Målsättningen med specialiseringen är att ge en stark kunskapsgrund för den som i framtiden vill arbeta på företag inom medicinsk teknik, som sjukhusingenjör och/eller med forskning inom medicinsk teknik. Specialiseringen är även en utmärkt bas för arbete inom andra arbetsområden som t ex läkemedel, bioteknik, miljövård, rehabilitering etc.

Nanofysikspecialiseringen bygger vidare främst på kurserna kvantnano och fasta tillståndets fysik. Nanofysik, och nanovetenskap i allmänhet, har förutspåtts bli framtidens teknik på många vis.

Nanometerkonsortiet vid LU/LTH har länge varit världsledande på tillverkning av nanotrådar, och på senare år har flera spin-off företag startas utifrån tillämpad forskning. Två av dessa företag är inriktade på lysdioder (Glo) respektive solceller baserade på nanostrukturer. Sensorer för detektion av små mängder av något ämne, t.ex. specifika molekyler i utandningsluft, är en annan nanotillämpning mycket nära kommersialisering. Globalt handlar nanoindustrin mycket om att skräddarsy ytegenskaper, men elektronik- och medicintillämpningar är växande områden.

Inom nanofysiken studeras såväl kvantfenomen i nanostrukturer som design och framställning av material och komponenter på atomär nivå. Grundmaterialen för många nanostrukturer är halvledare. Många av de intressanta strukturerna är för små för att man ska kunna använda konventionella metoder för mikroelektroniktillverkning. I stället strävar man efter att utnyttja själv-organisering (eng. self-assembly), vilket är naturens eget sätt att bilda små partiklar, som exempelvis kvantprickar och nanotrådar. Att förstå och kontrollera sådana processer är viktigt både ur grundforsknings- och kommersiell synvinkel – ska en struktur kunna massproduceras måste tillverkningsprocessen vara mycket tillförlitlig och ska man kunna styra processen måste man ha en god förståelse av hur material själv-organiserar sig.

Programvara har avgörande betydelse för många produkter som man oftast inte tänker på som datorer. Många är säkert medvetna om att företag som Ericsson, under de senaste 25 åren, gått från att tillverka elektro-mekaniska produkter till en situation där över 80% av utvecklingskostnaderna består av programvaruutveckling, men situationen är densamma i de flesta andra branscher och för företag som ABB, Saab och Volvo. Alla de stora verkstadsindustrierna är idag till stora delar programvaruleverantörer och bilden av beroende av programvara är ännu tydligare i mindre och nyare företag. I takt med att man använder mekaniska eller elektriska standardkomponenter hamnar allt mer av det som skapar konkurrensfördelar för en produkt i programvara. För att hävda sig i konkurrensen, och producera både billigare och bättre produkter än konkurrenten, måste ett företag ligga i framkanten även när det gäller  programvaruutveckling. Detta gäller självklart i den rena programvaruindustrin, men alltså också i verkstadsindustrin, och i branscher där det inte redan är tydligt går utvecklingen mot datorisering snabbt. Telekom, fordon, medicinsk teknik och försvar är bara några av de branscher som berörs.

Ingenjörer som behärskar ett teknikområde och dessutom har fördjupade kunskaper i programvaruutveckling är då speciellt värdefulla i industrin där hårdvaru- och mjukvaru-lösningar ofta är utbytbara. Specialiseringen mot Programvara ger dig en möjlighet att komplettera din kompetens med områden som är väsentliga för en sådan yrkesroll. För produkter som innehåller inbyggda datorer, vilka är i sampel med omgivningen, ger kurser som Realtidsprogrammering viktiga verktyg. För design av programsystem är en kurs i objektorienterad modellering en viktig utgångspunkt. En bakgrund i C/C++ kan också göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden. Nästan alla större programsystem har delar som berör materialet i kurserna Databasteknik och Kompilatorteknik vilka ger en bredare teknikprofil att stå på.

En uppsättning kurser pekar mot förståelse för större programsystem och situationer med många utvecklare. Kursen Programvaruutveckling i grupp ger dig erfarenhet av att arbeta samman i ett team och Konfigurationshantering ger nyckeln till hur man arbetar även mellan grupper i ett stort, kanske distribuerat, projekt. Kurserna inom Kravhantering och testning pekar vidare mot projektledning inom programvaruutveckling.

Arbetsmarknad

Nästan alla tekniska system styrs av datorer med tillhörande programvara. En teknisk fysiker med specialkompetens inom programmering och utveckling av stora programsystem är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

Mer information om kurserna och länkar till kurshemsidor hittar du i läro-och timplanen.

Mer information om kurserna och länkar till kurshemsidor hittar du i läro-och timplanen.

Teoretisk fysik behandlar problem, där likartade mekanismer är verksamma i till synes skilda områden, från det lilla i mikro­kosmos till det stora i universum som helhet. En specialisering mot teoretisk fysik ger en bred teoretisk bildning och en hållbar och grundläggande förståelse av fysik, mekanik och elektromagnetism. Du lär dig den teoretiska fysikerns tankesätt och för­måga att behandla olika problemställningar inom fysiken, som även kan appliceras på andra typer av problem; vilket innebär att du lär dig använda den teoretiska fysikens gemen­samma "verktygs­låda" (metodik, teoretiska/ matematiska redskap och analysmetoder) för problemanalys och modell­byggande.

Betoningen på analogier, modellbyggande och problem­analys gör att ämnet teore­tisk fysik har en grund­läggande karaktär med potentiella tillämp­ningar inom mycket breda ämnesområden. I mot­sats till vad som ofta kan vara fallet inom den tillämpade matematiken drivs den teoretiska fysiken av experimentell nyfikenhet. Du tränas således i att se analogier mellan olika fenomen och skapa modeller som beskriver empiriska fakta. Naturligtvis finns en stark koppling mellan teoretisk och experimentell fysik, men även till astronomi, kemi, biologi, medicin, teknik, ekono­mi och kanske i framtiden till helt nya ämnen t ex inom samhälls­veten­skapen.

Kurserna inom specialiseringen förutsätter goda kunskaper i matematik och ett intresse att nå fördjupad förståelse inom ett eller flera områden av den moderna teoretiska fysiken. Kurserna Kvantmekanik FK och Termodynamik och statistisk fysik utgör grunden för flera av de övriga kurserna och innehåller matematiska metoder och fysikaliska resonemang, som är användbara inom många områden av fysiken såväl som utanför fysiken. Det finns även ett brett urval av teoretiska kurser som ger dig en djupare fysikförståelse av specifika fysikområden, men även kurser där idéer från teoretisk fysik appliceras på andra områden som ekonomi och biologi.

Kontakt

Studie- och karriärvägledare
Maria Sörensson
maria.sorensson@lth.lu.se
046–222 08 54

Programplanerare
Johan Hugosson
johan.hugosson@lth.lu.se
046 - 222 74 95

Internationell koordinator
Sophia Nilsson Dequidt
sophia.nilsson_dequidt@lth.lu.se
046-222 33 81

Programledare
Martin Magnusson 
martin.magnusson@ftf.lth.se
046–222 14 10

Biträdande programledare
Erik Lind
erik.lind@eit.lth.se
046–222 48 88

Sidansvarig: johan.hugosson@lth.lu.se | 2020-12-14