Teknisk matematik

Civilingenjörsutbildningen i teknisk matematik (Pi-programmet) riktar sig till dig som är intresserad av matematik och dess tillämpningar inom olika områden. På dessa sidor finns information för dig som studerar på Pi-programmet.

Information om examensarbete

Den 22/10 2020 hölls information om examensarbete för F, Pi och N. 

Informationsfilm om examensarbete (LU play, ny flik)

Om programmet

Utbildningsplanen definierar utbildningen. Här finner man syfte med och mål för utbildningen, utbildningens utformning samt examenskrav.  

I läro- och timplanen hittar du programmets kurser uppdelade per årskurs, samt aktuell kursplan.

Utbildningsplan samt läro-och timplan finns på sidan Kurs-och programinformation

Programledningen för Teknisk matematik har tagit fram en broschyr för er som vill veta mer om programmets struktur, och vad du som student lär dig i respektive årskurs.

Kompetensprofil för N (PDF, 3.7 MB, ny flik)

Målet för examensarbetet är att utveckla din kompetens att självständigt identifiera, analysera och lösa tekniska och/eller naturvetenskapliga frågeställningar inom vald inriktning.

Examensarbete omfattar 30 högskolepoäng (hp) och motsvarar ett halvt års arbetsinsats. Det kan utföras enskilt eller i samarbete med en annan student och även i samarbete med industri eller annan högskola. Examensarbetet skall examineras vid LTH.

För Pi-programmet gäller att ämne för examensarbete kan väljas inom något av nedanstående ämnen. Examensarbete kan även efter ansökan göras inom andra ämnen.

  • Biomedicinsk teknik
  • Datavetenskap
  • Ekologi
  • Elektro- och informationsteknik 
  • Fysik
  • Hållfasthetslära 
  • Matematik 
  • Matematisk statistik 
  • Mekanik
  • Numerisk analys
  • Reglerteknik
  • Strukturmekanik

Läs mer om examensarbetet på LTH:s gemensamma sidor om ämnet.

Examensarbete

Pi-are finns överallt

Martin Appelgren | Konsult

Precio Systemutveckling AB, Borlänge

Jag tyckte det var en väldigt utvecklande, utmanande och intressant utbildning som verkligen har utvecklat min problemlösningsförmåga och analytiska sida. Matematiken har fungerat som en röd tråd genom alla olika ämnesområden vilket har gjort att vi snabbare kunnat se mönster och sammanhang i för oss nya områden. Detta har varit enormt värdefullt för mig i mitt vardagliga arbete. Dessutom är Lund en fantastisk studentstad att tillbringa sina studieår i. Här finns något för alla och under min studietid engagerade jag mig mycket i både det studiesociala och i det studiepolitiska arbetet. På många sätt var lärdomarna från dessa engagemang minst lika viktiga som själva utbildningen när jag senare kom ut i arbetslivet. Något som är unikt för en studentstad som Lund.

Efter att ha arbetet nästan fem år som IT-konsult hos Accenture i Köpenhamn, arbetar jag nu som IT-projektledare hos Trafikverket i Borlänge via konsultbolaget Precio Systemutveckling AB. Trafikverket är en stor och komplex myndighet med flera olika verksamhetsområden. Som projektledare hos IT ansvarar jag för att mina IT projekt blir levererade inom givna budgetar och tidsramar. Det ställer krav på kommunikation, förmåga att planera och organisera samt att vara lösningsorienterad.

Ingrid Johansson | Student

Det bästa med LTH är att det är en bra teknisk högskola med hela Lunds universitets goda rykte i ryggen. Utbildningarna har hög kvalitet och det finns ett stort kursutbud att välja bland. Det bästa med utbildningen är helt klart bredden. Det är fokus på matematiken och dess tillämpningar, men för att använda den läser vi också mycket programmering och olika ämnen som vi kan rikta in oss mot såsom ekonomi, signalbehandling och fysikaliska beräkningar. Att det inte bara är matematik gör att man får en insikt om alla de områden där man kan tillämpa sina kunskaper och välja det man tycker är roligast, samtidigt som man aldrig hinner tröttna på det man läser.

Ända sedan lågstadiet så har matematik varit mitt favoritämne i skolan. Jag hade lätt för det och det var roligt. Det ledde mig till att läsa natur på gymnasiet, med extra mycket matte. När det sedan var dags att bestämma sig för vägen efter gymnasiet så visste jag att jag ville läsa matematik på något sätt. Civilingenjör var ett alternativ som verkade bra. Jag fick höra att man kunde göra vad som helst sen. Jag började kolla olika civilingenjörsutbildningar, men inte förrän jag hittade teknisk matematik kändes det rätt. Det var ju precis det här jag ville göra; använda matematiken! 

Specialiseringar

Teknisk matematikprogrammet är mycket brett, och detsamma gäller för var och en av specialiseringarna. Syftet med dessa är att du ska få en fördjupad kunskap kombinerad med bredd på hög nivå inom några av programmets teknikområden.

En specialisering definieras av en lista med kurser, ur vilken kurser om minst 45 hp skall väljas, varav minst 30 hp på avancerad nivå.

För mer detaljerad information om kurserna, se läro- och timplan.

Följande specialiseringar finns på Teknisk matematik:

Beräkning och simulering är idag standardverktyg för analys, konstruktion, och produktutveckling inom stora delar av modern industri. Tillämpningarna är många. Bland annat märks strukturmekanik, fluidmekanik, elektromagnetik, simulering av reglertekniska system och elektriska nätverk, datorseende, strukturoptimering och nya områden som livsvetenskaper.

Specialiseringen inom Pi-programmet lägger en grund för modern beräkningsteknik, och erbjuder kurser inom såväl numeriska metoder som inom tillämpningsområden, f.n. särskilt mekanikområdet. Det är av stor vikt att kombinera matematiskt och numeriskt kunnande med djupa insikter i tillämpningsproblem, liksom i programvaruteknik. Den specialisering som erbjuds på LTH måste dock göra vissa avgränsningar, och lägger särskild vikt vid tillämpningar inom mekanik och simulering.

Kurserna ges av ett kluster av avdelningar som främst består av bland annat numerisk analys, hållfasthetslära, byggnadsmekanik samt mekanik. I specialiseringen betonas förståelse och bakomliggande teorier. Vidare ingår analys, konstruktion och implementering av metoder och algoritmer som ett naturligt inslag i flertalet av specialiseringens kurser. Även datastrukturer och programvaruaspekter behandlas.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden för beräkningsingenjörer är och har historiskt sett varit mycket god. Många nyexaminerade ingenjörer får sitt första arbete inom programvaru- eller konsultbranschen, där exempelvis kraftindustrin är en stor kund. De flesta större företag med egen produktutveckling har också behov av beräkningsingenjörer, och verkstadsindustri, elektronikindustri och fordonsindustri kan nämnas bland de större potentiella arbetsgivarna. Slutligen finns en växande programvaruindustri, som utvecklar system baserade på beräkningsteknik för speciella tillämpningar. Exempel på företag är Modelon och Vattenfall.

Kontaktperson:
Gustaf Söderlind
Gustaf.Soderlind@na.lu.se 

Inom Beräkningsmekanik behandlas fysikaliska begrepp och matematiska metoder som är väsentliga för modellering och analys av fluid- och solidmekaniska problem. Den fysikaliska basen för modellformuleringen utgörs av modern teori inom fluidmekanik, hållfasthetslära, mekanik samt värmeöverföring. Förståelse för olika modellers (såväl fysikaliska som numeriska) uppbyggnad och uppförande är väsentlig för såväl val av modell som för tolkning av simuleringsresultat. Därför ges träning i fysikalisk förståelse, kunskaper om matematiska metoder och den numeriska lösningsmetodiken stort utrymme i specialiseringens kurser. Därtill läggs stor vikt vid problemformulering samt vid analys av den tillhörande numeriska lösningen. Sammantaget får du som student en god balans mellan djup och bredd inom beräkningsmekanik, samtidigt som färdighetsträningen innebär att du i din blivande roll som civilingenjör blir en väl kvalificerad problemlösare. Ett exempel på tvärvetenskapligt innehåll är kursen "Beräkningsbaserad materialmodellering" där teori för konstitutiv modellering diskuteras. Det generella angreppssättet möjliggör att studenterna tillägnar sig verktyg för att modellera nya material.

Arbetsmarknad

Modern produktutveckling innebär till allt större grad simulering av produktens egenskaper på ett tidigt stadium i produktcykeln. Denna trend kan förväntas förstärkas eftersom simuleringsverktygen blir alltmer tillförlitliga. Därför utgör ämnesområdet som täcks inom specialiseringen "Beräkningsmekanik" hörnpelare inom avancerad svensk och utländsk industri. Arbetsuppgifterna för en beräkningsingenjör kan t.ex. vara forskning och utveckling, beräkning och dimensionering, provning, drift m.m. Arbetsmarknaden är starkt växande och förutom de traditionella arbetsgivarna som t.ex. energi-, fordons- och flygindustrin återfinns arbetsgivare inom i princip alla branscher där avancerad teknikutveckling sker. Ett exempel är Vattenfall.

Kontaktperson
Mathias Wallin
mathias.wallin@solid.lth.se 

Maskininlärning, artif­iciella neuronnät och AI-tekniker utvecklas snabbt, framför allt inom bildanalys och datorseende där LTH har en av Sveriges starkaste forskningsgrupper. Några exempel på tillämpningar är

datorstödda medicinska diagnoser, autonom fordonsnavigering, multispektral monitorering och ansiktsigenkänning. Det finns en mycket stark arbetsmarknad inom området.

Inom specialiseringen Biologisk, ekologisk och medicinsk modellering sysslar du med matematisk och statistisk modellering, simulering och beräkning inom biovetenskaperna. Bildtolkning, t.ex. multi-spektral avbildning används i studier av cancerceller såväl som för fjärranalys. Analys av extremvärden i klimatmodeller och simulering av biologiska system är exempel på inslag i utbildningen där nära samverkan med geovetenskaper, meteorologi, biologi och ekologi är väsentlig. Biostatistik och bioinformatik är en central del i epidemiologiska studier och forskning, och aktuellt idag är ett stort behov av nya matematiska metoder för att söka och känna igen mönster i stora informationsmängder, t ex databaser av gener. Medicinsk modellering är en annan växande sektor, som inkluderar bland annat utveckling av hjälpmedel för medicinska diagnoser med hjälp av bilder och signaler.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden omfattar t.ex. "life science"-företag, läkemedelsindustri och sjukvård, men också högteknologisk energi- och miljörelaterad industri, t.ex. inom vindkraft, bio- eller solenergi. Det kan också vara mindre företag med produkter inom medicin, miljö- eller relaterade områden, där det är viktigt att ha såväl den tekniska och matematiska kunskapen som goda kunskaper om tillämpningsområdet. Exempel på företag är Sensodetect och Expertmaker.

Kontaktpersoner
Einar Heiberg
einar.heiberg@med.lu.se 

Johan Lindström
johan.lindstrom@matstat.lu.se 

Specialiseringen ger studenterna en bred bas för att jobba inom den finansiella sektorn, kombinerat med spetskurser som gör studenterna unika och därmed mycket attraktiva på arbetsmarknaden.

Inom specialiseringen får teknologen kunskap om grundläggande teorier om finansiell risk, riskhantering,värdering och prissättning. Utöver detta ges studenterna goda möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper om hur moderna statistikverktyg används för att implementera teorierna i praktiken. En styrka som inriktningen har, relativt studenter från ekonomihögskolor, är starka kunskaper inom matematik och teknik. En bra strategi för att förstärka försprånget kan därför vara ytterligare kurser inom t.ex. datavetenskap, matematik, numeriska metoder eller statistik.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden är både nationell och internationell. Historiskt har ca en tredjedel av studenterna efter examen börjat arbeta i Stockholm, en tredjedel i Köpenhamn och resterande primärt i London. En typisk arbetsplats är en bank eller ett försäkringsbolag, t.ex. som kvantitativ analytiker, aktuarie och konsult. Exempel på företag är Danske Bank, Accenture och Nordea.

Kontaktperson
Erik Lindström
erikl@maths.lth.se  

Betydelsen av programvaruteknik för programmering av tekniska och vetenskapliga beräkningar är uppenbar, och redan grundkursen i programmering tillsammans med matematisk programmering i andra kurser ger en grundläggande färdighet för konstruktion av tekniska system (såsom bilar och mobiltelefoner).

Därutöver, speciellt för den som tycker programmering är kul, ger inriktningen mot programvara speciell kompetens inom exempelvis:

  • styrning eller övervakning av maskiner/utrustningar/system
  • mera avancerad beräknings- och optimeringsteknik
  • matematiskt grundad programmeringsteknik
  • systemkonfiguration och lagring/sökning av/i stora datamängder
  • maskinell tolkning och representation av naturligt/mänskligt språk

och annat intressant enligt de olika kursprogrammen.

Inriktningen handlar således om hur beräkningar och program skall utformas för att på ett skalbart sätt passa i datorbaserade system.

Arbetsmarknad

Produkter och system består i allt större grad av programvara, och där speciella beräkningar eller viss teoretisk grund behövs blir den som kan medverka i programvaruutvecklingen mera anställningsbar. Arbetsmarknaden är därför god. Företagen kan vara verksamma inom exempelvis telekommunikation, internettjänster, fordonsstyrning, mediehantering, signalbehandling, robotik och automation. Exempel på företag är Axis och Ericsson.

Kontaktperson
Klas Nilsson
klas.nilsson@cs.lth.se 

Roger Henriksson
roger.henriksson@cs.lth.se 

System, signaler och reglering är en specialisering, som innehåller en bred bas av matematiskt systemvetenskapliga verktyg och teori. Dessa har många användningsområden inom system uppträdande inom industri och forskning, och har kontaktytor även mot de andra specialiseringarna inom teknisk matematik. Profileringsmöjligheter finns mot till exempel reglerteknik, signalbehandling och kommunikation. Med kurserna inom specialiseringen får man en god grund och en bra uppsättning verktyg för att analysera, modellera och lösa problem inom tillämpningsområdena.

Kurserna ges av ett kluster av avdelningar som främst består av bl a matematik, matematisk statistik, reglerteknik, datavetenskap samt elektro- och informationsteori. I specialiseringen läggs stor tonvikt på förståelse och bakomliggande teorier. Vidare ingår analys, konstruktion och implementering av metoder och algoritmer som ett naturligt inslag i flertalet av de ingående kurserna. Inom vissa kurser ges det möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ramen för ett mindre projekt, där man använder sina kunskaper på en relevant frågeställning. Specialiseringen ger i sig själv goda möjligheter att fortsätta inom forskning och industrin. Ett intressant alternativ kan vara att komplettera gedigna kunskaper inom system, signaler och reglering med några kurser inom någon annan specialisering. Här finns det spännande synergieffekter.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden för ingenjörer inom specialiseringen är och har historiskt sett varit mycket god och är inte bunden till någon speciell bransch. Metodkunnandet gör ingenjörerna från specialiseringen mycket eftertraktade inom flera olika områden. Komplexa signal- och informationsintensiva system blir allt vanligare och studenter inom specialiseringen rekryteras såväl internationellt, till företag som Apple, Google, Ericsson, som nationellt och regionalt (t ex Axis). Några startar egna företag eller engagerar sig i nya startupföretag (t ex Hövding).

Kontaktperson
Bo Bernhardsson
bob@control.lth.se 

Kontakt

Studie- och karriärvägledare
Karin Cherfils-Karlsson
karin.cherfils-karlsson@lth.lu.se
046–222 37 36

Programplanerare
Johan Hugosson
johan.hugosson@lth.lu.se
046-222 74 95

Internationell koordinator
Sophia Nilsson Dequidt
sophia.nilsson_dequidt@lth.lu.se
046-222 33 81

Programledare
Niels Christian Overgaard
niels_christian.overgaard@math.lth.se
046–222 05 66

Biträdande programledare
Erik Lind
erik.lind@eit.lth.se
046–222 48 88

Sidansvarig: johan.hugosson@lth.lu.se | 2020-12-14