Utbildningsplan Arkitekturutbildning 21/22

  • Programkod: TAARK
  • Omfattning: 300 högskolepoäng
  • Tillträdesnivå: Grundnivå
  • Beslutsfattare: Programledning A
  • Utbildningsplanens giltighet: 2021/2022
  • Utbildningsplanen fastställd: 2021-02-16

Förutom utbildningsplanen för denna utbildning gäller även gemensamma föreskrifter och information för LTH.


1.1   Syfte

Arkitektur handlar om kvaliteten i de rum människan skapar för sina liv. Hur dessa rum gestaltas och vidareutvecklas utgör det centrala fokusområdet. Att bygga dessa rumsliga sammanhang för människan med långsiktigt hållbara egenskaper är ett mål i sig.

Utbildningen syftar till att ge den studerande

  • konstnärligt och tekniskt högvärdiga kunskaper i rumslig gestaltning genom det byggda,
  • förmåga till och insikter om innovation och nytänkande,
  • insikter om arkitektens olika arbetsområden och dessas relation till samhället, och
  • en empirisk och vetenskaplig kunskapsgrund för att kreativt och kritiskt förhålla sig till yrke, arkitektur och samhälle.

Utbildningen präglas av en uttalad internationell profil med stark lokal förankring.

1.2   Mål för arkitektexamen

(Högskoleförordningen 1993:100)

Mål

För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt.

Kunskap och förståelse

För arkitektexamen skall studenten

  • visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete och
  • visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa.

Färdighet och förmåga

För arkitektexamen skall studenten

  • visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
  • visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område,
  • visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För arkitektexamen skall studenten

  • visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,
  • visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

1.3   Särskilda mål för arkitektexamen vid LTH

Arkitektutbildningen vid LTH ska uppfylla de mål som anges i Europeiska Unionens arkitektdirektiv (85/384/EEG). Enligt direktivet ska arkitektutbildningen innehålla en avvägning mellan gestaltningsarbetets teoretiska och praktiska aspekter samt säkra en tillägnelse av: 

  • förmåga till arkitektonisk gestaltning - konstnärlig, estetisk och teknisk,
  • tillräcklig kunskap i arkitekturens teori och historia, i de arkitekturrelaterade konstarterna samt i teknik- och humanvetenskaperna,
  • kunskap om de bildande konsternas betydelse för arkitektonisk gestaltning,
  • tillräcklig kunskap i stadsbyggnadskonst samt i planerings- och planprocessens metoder,
  • förståelse för samspelet mellan människor och byggnader och mellan byggnader och omgivning, samt förståelse för nödvändigheten att relatera byggnader och rumslig organisation till människans behov och skala,
  • förståelse för arkitektens profession och arkitektens uppgifter i samhället,
  • förståelse för utredningsmetoder och programarbete inför gestaltningsuppgifter, som alltid omfattar sociala och kulturella implikationer,
  • förståelse för byggnadskonstruktion och byggteknik,
  • tillräcklig kunskap om de fysikaliska förhållanden och om den byggteknik som påverkar byggnadens tekniska funktion, komfort och klimatskydd,
  • erforderlig gestaltningsförmåga för att kunna möta brukarens behov inom de ramar som budget och regelverk ger, och
  • tillräcklig kunskap om byggprocesser, organisationer, regelverk och metoder som påverkar det arkitektoniska projektets genomförande och införlivande i den allmänna planeringen.

1.4   Fortsatta studier

Efter avlagd examen på avancerad nivå har studenten grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå.

Utbildningen är indelad i ett grundblock och i ett fördjupande block. Grundblocket läses under utbildningens tre första år och innefattar obligatoriska kurser om 180 högskolepoäng. För den avslutande gestaltningskursen inom grundblocket (15 högskolepoäng) erbjuds ett val mellan tre alternativobligatoriska kurser.

Under de två första åren läses fyra baskurser i arkitektur (A-D) samt kompletterande kurser. Huvuddelen av undervisningen bedrivs i ateljéform. Den avslutande gestaltningskursen i årskurs tre innebär en uppgift av komplex art på både hus- och stadsplanenivå. Denna kurs kan, tillsammans med AAHF35 - Dokumentation och kommunikation (3 högskolepoäng), efter ansökan, gälla som kandidatexamensarbete.

Det fördjupande blocket läses från och med utbildningens fjärde år och innefattar varje termin (7, 8 och 9) en syntetiserande gestaltningskurs om 15 högskolepoäng på avancerad nivå (A), en därtill kopplad teorikurs på 7,5 högskolepoäng samt helt valfria kurser. En av dessa terminer kan ersättas av kursen AAHF40 Arbetsplatsförlagd arkitektutbildning, 30 högskolepoäng. Under termin 10 utförs ett examensarbete (se 4.1.6).

De syntetiserande gestaltningskurserna tillhör olika fördjupningar. Syftet med fördjupningarna är att studenten ska ha möjlighet att fördjupa sig inom ett kunskapsområde, dock med fortsatt bredd på kunskaper och färdigheter.

Valfria kurser inom programmet ska ge studenten den ytterligare breddning och eller fördjupning inom arkitekturutbildningen som studenten själv önskar. Valfria kurser inom programmet framgår av läro- och timplanen. Härutöver kan programledningen, efter students ansökan, besluta om ytterligare kurser utanför programmet som, för enskild student, kan ingå som valfria inom programmet.

Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och är på avancerad nivå. Det utförs i slutet av utbildningen och följer en kursplan som är specifik för arkitektutbildningen vid LTH. Examensarbetet ska utgöra en ytterligare fördjupning inom ett område som behandlats i en tidigare godkänd projektkurs om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå.

Förutom grundläggande behörighet ska följande förkunskapskrav vara uppfyllda:

Områdesbehörighet A3: Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1+1a2.

Not. Biologi 1 + Fysik 1a alternativt Fysik 1b1+1b2 + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2.

LTH beslutar att ge en generell dispens från kravet om Biologi 1 som ingår i Naturkunskap 2.

4.1   Examenskrav för arkitektexamen

För examen ska studentens utbildning

  • omfatta ett grundblock med obligatoriska kurser om 180 högskolepoäng varav minst 60 är på G2 eller A-nivå.
  • i årskurs 4-5 innehålla tre gestaltningskurser om vardera minst 15 högskolepoäng på A-nivå.
  • innehålla ett examensarbete om 30 högskolepoäng på A-nivå inom något av de godkända fördjupningsområdena. Examensarbete ska utgöra en ytterligare fördjupning inom ett område som behandlats inom en tidigare godkänd projektkurs.
  • innehålla totalt 300 högskolepoäng varav minst 75 är på A-nivå.

4.1.1    Grundblock

Innehållet i årskurs 1, 2 och 3 framgår av läro- och timplanen. Kurserna är obligatoriska. Under årskurs 3 ges alternativobligatoriska kurser varav en ska väljas.

4.1.2    Hållbar utveckling

Detta är en ingående komponent i flertalet kurser inom programmet. Höstterminen i åk 3 är särskilt utformad för att fånga upp dessa aspekter genom kurserna ASBF05 - Stadsbyggandets grunder, AAHF01 - Arkitekturteknik 5: Hållbar teknik i byggd miljö och AAHF10 - Hållbar arkitektonisk gestaltning.

4.1.3    Ekonomi/entreprenörskap

Grundblocket innehåller kursen VBEA05 - Byggprocessen (5 hp) där dessa frågor behandlas.

4.1.4     Fördjupningar

På arkitektutbildningen finns följande fördjupningar

  • Avancerad arkitektonisk gestaltning
  • Bebyggelsevård
  • Human Shelter - urbana rum
  • Spatiala experiment

4.1.5    Valfria kurser

Valfria kurser inom programmet listas i läro- och timplanen.

4.1.6    Examensarbete

Examensarbete inom programmet listas i läro- och timplanen.

4.2   Examensbevis och examensbenämning

När examenskraven är uppfyllda har studenten rätt att ansöka om examensbevis för arkitektexamen (Degree of Master of Architecture). I examensbeviset anges inte genomförd fördjupning.

Studier på arkitektprogrammet kan, förutom till arkitektexamen, leda till kandidatexamen. Målen för kandidatexamen anges i högskoleförordningen.

5.1   Kandidatexamen i arkitektur

För kandidatexamen krävs godkända kurser enligt följande.

Kurser inklusive examensarbete omfattande 180 högskolepoäng.

Av kurserna ska minst 150 högskolepoäng exklusive examensarbetet ingå som obligatoriska eller alternativobligatoriska i de tre första årskurserna inom arkitektprogrammet. Av kurserna ska minst 60 högskolepoäng inklusive examensarbetet vara på fördjupad grundnivå (G2) eller på avancerad nivå (A).

Examensarbetet ska vara utfört enligt den särskilt fastställda kursplanen för examensarbete för kandidatexamen. Kursplan och särskilda anvisningar för genomförande finns på programmets hemsida.

Examensarbetet är på fördjupad grundnivå (G2).

Kandidatexamen benämns: Kandidatexamen i arkitektur. Huvudområde: Arkitektur (Degree of Bachelor of Science in Architecture. Main Field of Study: Architecture).

6.1   Terminsindelning

För arkitektprogrammet gäller terminstider utan läsperiodsindelning. Detta innebär att undervisningen läggs ut under hela terminstiden.

6.2   Fältövningar

Studieresor, inventeringar, uppmätningar, miljöstudier m.m. ingår i undervisningen som en förutsättning för övningsarbetet.

6.3   Byte av ateljé i årskurs 1 och 2

Byte av ateljé kan ske endast om synnerliga skäl föreligger. Ansökan lämnas till programledningen som beslutar efter hörande av berörda ateljéföreståndare.

6.4   Studieportfölj

Varje student ska under sin utbildning samla sina ritningar och annat material i en särskild studieportfölj som ska finnas till hands vid bedömning av förkunskaper och vid examination.

6.5   Pedagogiskt vägledningssamtal

Minst en gång per läsår under årskurs 1 och 2 ska ateljéföreståndaren och studenten ha ett pedagogiskt vägledningssamtal inför studentens fortsatta arbete där en utvärdering görs av studentens prestationer i ateljéundervisningen.

Studieportföljen från termin 1 till 9 utgör grund för examinators bedömning inför examensarbetet huruvida förkunskapskraven enligt kursplan är uppfyllda.

6.6    Avslutning grundblock

Grundblocket avslutas med en (av tre) större alternativobligatorisk gestaltningskurs (15 hp). Denna stöds av en parallellt löpande obligatorisk kurs i dokumentation och kommunikation (3hp). Dessa två kurser kan, för den som ansöker om kandidatexamen i arkitektur, räknas som kandidatexamensarbete (18hp). Examination, dokumentation och opposition sker enligt kraven för kandidatexamensarbete.

Sidansvarig:  | 2021-03-12