Hoppa till huvudinnehåll

Arbetsprocess kandidatarbete för civilingenjörer

Innan kandidatarbetet börjar

Behörighet

För att få påbörja ett kandidatarbete ska minst 120 hp kurser, från grundblocket, inom aktuellt program vara avklarade varav minst en kurs på fördjupad grundnivå (G2). Dessutom måste du ha tillräckliga kunskaper inom kandidatarbetets ämnesområde, vilket bedöms av examinatorn.

Vad är ett kandidatarbete?

Kandidatarbetet är ett självständigt arbete som ska fördjupa kunskaperna inom ett ämne. Ett kandidatarbete motsvarar ungefär 10 veckors heltidsarbete.

Kandidatarbetet ska behandla ett problem inom valt ämnesområde. Tyngdpunkten i arbetet ska ligga på utredning och analys av problemet och det är en uppgift där det krävs att kunskaper från många olika kurser kan integreras.

I utbildningsplanen finns information om vilka kandidatarbetsämnen som godkänns för det aktuella programmet.

Hur hittar jag en plattform för mitt kandidatarbete?

Det vanligaste sättet är att själv ta kontakt med en institution eller ett företag. För att få kontakt med institutioner kan du t.ex. tala med en lärare som du träffat under studierna eller titta på institutionernas hemsidor. En del institutioner har särskilt ansvariga kontaktpersoner för alla olika examensarbeten.

Kontaktuppgifter institutioner vid LTH (LTH:s webbsida)

Ett annat tips är att studera var tidigare examensarbeten har genomförts genom att söka på publicerade arbeten i LUP student papers.

Det är viktigt att tänka på att examensarbeten på företag och portaler inte automatiskt är godkända av den institution där examensarbetet ska göras och det är därför viktigt att ta med examensarbetet till institution och få klartecken från examinator och huvudhandledare innan arbetet påbörjas.

LUP Student papers

Innan du väljer kandidatarbete bör du ta hänsyn till olika former av bivillkor. Var och hur ska arbetet utföras, är det några kurser som ska läsas eller tenteras samtidigt, finns det tillgång till en egen arbetsplats och dator? En annan viktig faktor är handledarens/nas engagemang och tillgänglighet. Eftersom den egna motivationen är den viktigaste faktorn för att kunna genomföra ett kandidatarbete på ett bra sätt, bör du noga tänka över om det föreslagna arbetet känns tillräckligt intressant och utmanande för att ägna en läsperiod åt det.

Ett kandidatarbete kan utföras av en eller två studerande. Det finns givetvis både för- och nackdelar med båda varianterna. Den som är ensam har större kontroll över arbetet men har färre att diskutera med. Om ni är två, finns det ett ständigt bollplank men ni får ägna tid åt samordning. Personkemin kan vara avgörande, och ni bör klargöra era respektive ambitionsnivåer innan arbetet påbörjas.

Initiering

I initieringsfasen förbereder studenten/studentgruppen kandidatarbetet. Det innebär att examinator, handledare och eventuellt värdföretag/värdorganisation engageras och att förkunskaper kontrolleras. Ett måldokument (se kapitel nedan) utformas. Detta ska innehålla en första beskrivning av bakgrund, kontext, övergripande mål och frågor som ska behandlas i kandidatarbetet.

När alla inblandade är överens om innehållet i dokumentet, kan studenten påbörja kandidatarbetet.

Varje kandidatarbete ska ha en utsedd examinator från institutionen där kandidat­arbetet utförs och minst en handledare. Det är skillnad på handledare och exami­nator. Examinatorn ska inte bistå med en huvudsaklig del av den praktiska hand­led­ningen. Examinatorn är forskarutbildad lärare, innehar minst licentiatexamen, anställd på Lunds universitet och den som formellt beslutar att studenten/ studentgruppen uppfyller de ämnesmässiga förkunskaperna och att uppgiften är relevant för kandidatarbets­ämnet. Det är också examinatorn som slutligen examinerar kandidatarbetet d.v.s. kontrollerar att alla delmoment som i kursen är genomförda med gällande kvalitetskrav. Om det är två studenter som gör kandidatarbetet tillsammans ska båda bedömas var för sig och det är därför viktigt att det går att se vad var och en bidragit med i arbetet.

Huvudhandledaren är också anställd på Lunds universitet och innehar minst civilingen­jörs­examen eller mastersexamen. Huvudhandledare stöder studenten i planeringen, säkerställer att nödvändiga resurser finns tillgängliga och fungerar som stöd under genomförandet av arbetet med sakkunskap och kunskap om processen för kandidatarbeten, så att kandidatarbetet når kursmålen. Observera att institutionen normalt sett bara har skyldighet att ge handledning under sex månader.

Personer utanför universitetet kan fungera som biträdande handledare. En biträdande handledare kan t.ex. vara anställd på det företag där kandidatarbetet genomförs och kan bidra med sakkunskap inom det specifika området.

Ett måldokument ska skrivas av den blivande kandidatarbetaren/na som en förstudie till projektet. Måldokumentets huvudsyfte är att säkerställa dels att kandidatarbetet har förutsättningar att nå upp till de krav som finns för att det ska kunna godkännas som ett kandidatarbete och dels att examensarbetare, alla handledare, representanter från medverkande företag/ organisationer och examinator är överens, det vill säga att de har gemensamma förväntningar på kandidatarbetet och dess resultat och nytta.

Om kandidatarbetet görs i en grupp av två studenter, ska ni skriva ett gemensamt måldokument. Måldokumentet är typiskt en eller två sidor långt och ska behandla följande rubriker och frågor:

  • Arbetstitel, inblandades namn och kontaktuppgifter samt preliminärt start- och slutdatum.
  • Beskrivning av problemställning.
  • Angreppssätt/metodik och metoder.
  • Preliminär beskrivning av resurser som krävs för arbetets genomförande, t ex arbetsplats och utrustning, och hur dessa ordnas och finns tillgängliga.

Måldokumentet bör vidareutvecklas till en projektplan (se nedan). Stora delar av måldokumentet kan ofta även användas som en grund för kandidatarbetsrapporten.

Examinator och samtliga handledare ska ha godkänt måldokumentet innan kandidatarbetet planeras mera detaljerat och börjar genomföras. Godkännande innebär bland annat att:

  • arbetets syfte och problembeskrivning är tydligt formulerade
  • arbetet bedöms ha förutsättningar att nå målen för ett kandidatarbete
  • arbetet har en tydlig framtoning inom området.

I det här sammanhanget, kan det vara värt att studera målen för kandidatarbetet i kursplanen.

Mål för examensarbete enligt kursplan (Kurswebben LTH)

Initieringsfasen är klar när:

  • de generella behörigheterna är kontrollerade
  • examinator och handledare är utsedda för kandidatarbetet
  • examinator har kontrollerat de ämnesmässiga förkunskapskraven
  • kandidatarbetet är registrerat i LADOK
  • måldokumentet är klart och godkänt av examinator och samtliga handledare

Planering

Alla större arbeten tjänar på att planeras, inte minst ett kandidatarbete som pågår ungefär en hel läsperiod. I planeringsfasen utvecklas måldokumentet till en plan för genomförandet av kandidatarbetet.

Det kan vara en god idé att använda det tidigare skrivna måldokumentet som en grund till en projektplan. I projektplanen beskrivs arbetets innehåll, avgränsningar och metodik relativt detaljerat. Detta innebär bland annat att försöka planera vilka mätningar, beräkningar, intervjuer eller andra undersökningar som ska utföras, och hur du avser att tolka och analysera de resultat som detta ger. En sådan plan kommer givetvis att variera högst väsentligt mellan olika kandidatarbeten.

En annan viktig del i planeringen är upprättande av en tidsplan. För att underlätta styrning och uppföljning av projektet bör arbetet delas upp i mindre delmoment och avstämningspunkter. Det är lätt hänt att tiden rinner iväg, vilket i viss mån kan regleras med en tidsplan. En tidsplan ska, så bra som möjligt, uppskatta den tid som de olika momenten i kandidatarbetet kan ta. Det är viktigt att på ett tidigt stadium av arbetet få en uppfattning av hur mycket tid som finns tillgänglig för de olika delmoment som ingår. Ett kandidatarbete ska motsvara 10 veckors heltidsstudier. Begränsningen är givetvis inte strikt, men kan vara ett riktmärke att jobba efter. Det är viktigt att även ta hänsyn till konkurrerande aktiviteter såsom studentens/studentgruppens eventuella parallella studier och handledarens eventuella längre tjänsteresor.

Det kan också vara bra att fundera över formerna för handledning på ett tidigt stadium, och klargöra respektive parters förväntningar på varandra. En del tycker att en form med regelbundna möten fungerar bra, andra trivs med att träffas efter behov. En projektplan ska definiera avstämningspunkter med alla handledare.

Tänk på att inte bara planera för själva utredningsarbetet utan också ta med aktiviteter i slutfasen t.ex. opponering och presentation där diverse praktiska saker som tid för tryckning av rapporten, presentationsförberedelser och liknande kan påverka tidsplanen för arbetet.

Planering inte är något statiskt. En god planering måste vara tillräckligt flexibel och dynamisk för att ta hänsyn till allt som kan hända under arbetets gång. Projektplanen bör uppdateras löpande och förändringar bör diskuteras med huvudhandledaren.

Planeringsfasen är klar när planeringen av kandidatarbetet är klart. Det rekommenderas starkt att skriva en projektplan och att huvudhandledaren godkänner den.

Genomförande

Genomförande innebär att studenten/studentgruppen genomför undersökning, datainsamling, analyser etcetera enligt plan samt redovisar detta i ett manus till rapport för kandidatarbetet. Som en förberedelse inför den slutliga presentationen av examensarbetet rekommenderas studenten/ studentgruppen också delta vid andra examensarbetspresentationer. Nedan finns en del praktisk information om t.ex. informationssökning och rapportskrivning.

Alla moment som ska examineras ska godkännas i formuläret. Du kommer att få ett mail från systemet så fort det görs. Du kan även logga in på ditt eget formulär när som helst under arbetets gång. Det är också viktigt att kontakta institutionen om examensarbetet genomförs över flera terminer så att arbetet omregistreras.

I kandidatarbetet ingår också att opponera på någon annans arbete. Syftet med oppositionen är att lära sig granska någon annans arbete och ge saklig kritik. Det är en rekommendation att studenten opponerar innan rapportmanuskriptet för det egna arbetet är färdigt, eftersom du då tydligare ser vad du bör vara extra tydlig med i din egen rapport. Därför kan oppositionen ingå i genomförandefasen (mer beskrivning av opposition finns nedan).

I ett examensarbete ingår att göra litteratursökningar för att orientera sig om vad som finns publicerat inom ens ämnesområde. Nedan ges en del information om biblioteken och hur du söker och värderar information.

Biblioteken och deras service

Om du vill ha hjälp och vägledning i att söka information inför ditt kandidatarbete – fråga på ditt bibliotek eller fyll i formuläret på webbsidan nedan.

LTH:s bibliotek

Boka en bibliotekarie på LTH:s bibliotek

I guiden LTH Master’s student guide finns mer information om informationssökningsprocessen, plagiat, källkritik, referenshantering m.m.

LTH Master’s students guide (libguides portalen)

Sökfråga/begrepp

Fundera på vilka sökord, nyckelord, synonymer, relevanta ämnesrubriker som du vill använda. Tänk på att det ibland kan vara bra att ha sökord/begrepp på engelska eftersom det finns fler resurser som är på engelska i exempelvis databaser.

Informationskällor kan vara olika typer av dokument (t.ex. böcker, tidskriftsartiklar eller rapporter) och olika typer av media (t.ex. tryckta eller elektroniska). Allt fler dokument publiceras idag i elektronisk form och är tillgängliga via webben. På webben kan du hitta mycket användbart material: fakta från myndigheter, företag och organisationer, nyheter, webbportaler, bloggar, vetenskaplig information via databaser, med mera. 

Sökverktyg

Det finns ett antal olika sökverktyg som du kan använda. Vilket sökverktyg du använder beror på vilka informationskällor du vill använda dig av:

Sökteknik

Använd de olika basernas hjälptexter eller titta i LTH Master’s student guide för information om frassökning, trunkering med mera.

Källorna på webben är av mycket varierande innehåll och kvalitet, vilket gör att det är mycket viktigt att vara källkritiskt medveten. Oavsett om litteraturen är tryckt eller finns på Internet så bör du alltid fråga dig vem som är upphovsman till boken / artikeln / webbplatsen som används. En annan viktig fråga är vilken kunskap som författaren / upphovsmannen har om ämnet. För att hålla ordning på använda källor så är det enklast att använda ett referenshanteringsprogram. Lunds universitet har licenser för Refworks och Endnote och det finns även ett flertal gratisprogram.

Referenshantering (LTH:s bibliotek)

Examensarbeten gjorda vid LTH hittar du på LTH.se. 

Examensarbeten vid LTH (LTH.se)

I Uppsök går det att söka efter examensarbeten och uppsatser i fulltext från ett tjugotal av landets universitet och högskolor.

Uppsök - examensarbeten och uppsatser i fulltext (LIBRIS webbsida)

I LUP finns uppsatser och examensarbeten från Lunds Universitet tillgängliga. Här ska uppgifter om ditt kandidatarbete läggas in och det färdiga arbetet laddas upp i fulltext. LUP ingår i Uppsök, den nationella söktjänsten för examensarbeten.

LUP Students papers (Lunds universitets bibliotek)

När du skriver ett kandidatarbete eller annat akademiskt arbete måste källor anges. Det är att beteckna som otillåten plagiering om du inte hänvisar till dina källor.

Det finns flera anledningar till att du ska hänvisa till dina källor. Det måste tydligt framgå vad som är studentens/studentgruppens eget tänkande och vad som är hämtat från andra författare. För att den som läser arbetet ska kunna granska det så är det nödvändigt att kunna återfinna källorna. Källorna anges i en referenslista eller källförteckning. Det finns flera olika vedertagna stilar som du använder för att hänvisa till sina källor och skriva referenser. Några av de mest använda stilarna är Harvard, MLA, APA och IEEE. Fråga din handledare eller på din institution vilken referensstil som gäller för ditt ämne.

Som regel bör alla referenser som utnyttjas dokumenteras noggrant, det vill säga om du tar en formel från en bok ska du skriva upp inte bara boktitel och författare, utan även sidnummer, förlag, utgivningsår, upplaga och all annan information som förefaller relevant. I böcker finns ofta denna information på ett katalogblad i början av boken, och för tidskriftsartiklar finns den ofta på första sidan av artikeln.

Tips på länkar:

Referenshantering - LTH (Libguides webbsida)

Om referenshantering (Lunds universitets bibliotek)

Akademisk hederlighet (Lunds universitets bibliotek)

Studentuppsatser och upphovsrätt (Lunds universitets bibliotek)

Kandidatarbetet ska utmynna i en rapport. För att kunna författa denna på ett effektivt sätt är det bra om du håller god ordning på arbetet, så att tidigare arbete inte måste upprepas på grund av dålig dokumentation.

Ett sätt att dokumentera sitt arbete är att föra en form av dagbok, där du redovisar för dig själv vad du gjort under en dag eller kanske en hel vecka. Om arbetet går ut på att göra mätningar eller större numeriska beräkningar, dokumentera vilka förutsättningar eller parametrar som gällde vid just det tillfället, om några särskilda omständigheter inträffade eller liknande. Detta kan vara till hjälp om det senare visar sig att det finns underligheter i resultaten som inte kan förklaras på ett enkelt sätt, och kan kanske förhindra att ett försök måste göras om. 

Kandidatarbetet mynnar ut i en skriftlig rapport som ska beskriva arbetet och dess resultat. Denna får skrivas på svenska eller engelska med en sammanfattning på engelska. Om examensarbetet gjorts i grupp ska det framgå vad var och en har bidragit med. På LTH får rapporten inte innehålla någon sekretessbelagd information och examinationen får inte heller baseras på information som inte är offentlig. Upphovslagen tillåter andra att referera och citera ur ett examensarbete samt kopiera för enskilt bruk.

Det ungefärliga upplägget av rapporten bör diskuteras på ett relativt tidigt stadium. Den kommer troligen att ändras ett par gånger. Studieverkstaden på Lunds universitet kan hjälpa till med att diskutera texten eller uppgiften. De erbjuder individuell handledning och kortare kurser i studieteknik, akademiskt skrivande och talträning. De kan också hjälpa de studenter som har ett annat modersmål än svenska.

Rubrikerna måste anpassas till innehållet i de olika avsnitten. Tänk igenom om någon helt annan utformning av rapporten passar bättre än nedan förslag. Försök att vara objektiv och granska rapporten själv! Vem kan tycka att den är intressant att läsa? Hänger texten ihop och uppnås syftet med arbetet? Skilj på resultat och diskussion! Tänk på examinators, opponentens och övriga läsares förväntningar utifrån titeln på ditt kandidatarbete.

Diskutera med institutionen om de har några riktlinjer för hur rapporten ska utformas och om det finns någon mall. Det är också viktigt att veta i vilket format som rapporten kommer att tryckas, t.ex. storlek på marginaler, att sidnummer hamnar rätt på vänster resp. höger sida, om rapporten ska tryckas i färg respektive svartvitt.

Nedan följer ett exempel på hur en disposition kan se ut. Denna måste ofta kompletteras med olika former av underrubriker beroende på det aktuella kandidatarbetet. Innehållet ska vara väl strukturerat och ett exempel på en lämplig utformning är följande:

  • Abstract (sammanfattning på engelska): En kort sammanfattning. Observera att denna är obligatorisk och ska skrivas på engelska och gärna också på svenska.
  • Förord: Här förklaras när, var och varför arbetet utförts och de personer som hjälpt till tackas.
  • Innehållsförteckning
  • Inledning: Kort bakgrund, uppgift och syfte samt rapportens disposition.
  • Metodik: Teorier, verktyg mm som har utnyttjats för arbetet.
  • Resultat
  • Diskussion och slutsatser: Utredning om syftet uppnåtts samt vilka möjligheter till vidareutveckling det finns. Kritisk granskning och diskussion av resultat.
  • Referenser: En bra referenslista är nödvändig för att den som läser arbetet ska kunna granska det men även som hjälp att själv kunna gå tillbaka till materialet som arbetet bygger på. Ett tips är att fylla på referenslistan löpande eftersom det kan spara mycket tid jämfört med att göra allt på slutet. Se mer information om Referenser tidigare i dokumentet.
  • Bilagor: Här kan du samla omfattande datamaterial som är relevant för framställningen men för stort för att ta in i den flytande texten. Det är ofta bättre att koncentrera dig mer på innehållet i rapporten än den grafiska utformningen. Det ger bättre resultat att anpassa layout efter innehåll än tvärtom. Tänk på att korsreferenser (till exempel en hänvisning till figur 3) kan komma att ändra sig under skrivandets gång då du kanske vill byta plats på figurer. En del program kan automatiskt ta hänsyn till sådant. Inför tryckningen av kandidatarbetet tjänar du på att tänka ett steg framåt. Vilka sidor kommer att hamna på vänster respektive höger sida, är marginalerna tillräckligt stora, är typsnittet rätt storlek, är bilderna av rätt kvalitet för att kopieras, trycks arbetet/bilderna i färg eller svart/vitt med mera.

Tips på länkar:

Skrivguiden (skrivguiden.se)

Studieverkstaden (Lunds universitets webbsida)

Academic writing in English - AWELU (Lunds universitets portal)

I examensarbetet ingår att muntligt opponera på någon annans arbete. Oppositionen ska intygas av respondentens examinator. Syftet med oppositionen är att lära dig granska någon annans arbete och ge saklig kritik. Gå gärna och lyssna på några presentationer innan det är dags för dig att opponera. Det är obligatoriskt att opponera på ett arbete men det är inte ett krav att det alltid måste finnas någon som opponerar på alla arbeten.

Aktuella examensarbetsseminarier anslås på Kommande presentationer, här kan du annonsera din presentation. I menyn finns också ingångar för att söka eller annonsera efter ett arbete att opponera på.

Även oppositionen innebär ett inlärningstillfälle, varför det är en fördel om ämnet ligger inom det egna intresseområdet. Att läsa och förstå ett helt examensarbete tar en hel del tid, och är inte något som ska skjutas upp till kvällen innan. Det är respondentens examinator som intygar oppositionen i ditt exjobbsformulär.

Opponentens uppgift är att kritiskt granska examensarbetet och presentationen av detta och att bidra till ett konstruktivt samtal om arbetet. Opponentens frågor ska leda till en diskussion som belyser bland annat examensarbetets praktiska och teoretiska relevans, balans mellan arbetets ingående delar, metodologisk medvetenhet och läsbarhet. Oppositionen ska avslutas med ett samlat omdöme och nämnande av huvudsakliga förtjänster, brister och förbättringspotential. Följande frågeställningar kan fungera som stöd för opponentens granskning:

  • Är mål, problemformuleringar och avgränsningar tydliga och relevanta?
  • Är arbetsmetodiken väl beskriven och metodvalet lämpligt?
  • Är det tydligt vad som är examensarbetets resultat och vad som kommer från andra källor?
  • Är argumentationen inför påståenden, tolkningar och slutsatser välgrundad, logisk, övertygande och trovärdig?
  • Är slutsatserna rimliga i förhållande till arbetets innehåll, metodik och resultat?
  • Uppfyller slutsatser och resultat arbetets syfte och mål?
  • Hur tar arbetet hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter?
  • Är den språkliga behandlingen korrekt och anpassad till målgruppen?
  • Är dispositionen bra och är tabeller och diagram illustrativa och lättillgängliga?
  • Är källor och referenser till relaterat arbete relevanta och väl beskrivna? Saknas viktiga referenser eller finns det onödiga referenser?
  • Finns det oklarheter i arbetet?
  • Vad kan förbättras och vad hade kunnat göras annorlunda?
  • Vid själva opponeringen bör du koncentrera dig på de stora dragen i rapporten och principiella frågor, alternativa frågeställningar och liknande. Detaljkommentarer om stavning, kommatering, layout och liknande kan du förmedla direkt till motparten utanför seminariets ram, till exempel genom att överlämna de anteckningar du gjort.

Milstolpen som betecknar att genomförandefasen är klar, är inte starkt definierad men innebär i princip att:

  • huvudhandledaren bedömer att rapportmanuskriptet är i så bra skick att det är redo att presenteras vid ett slutseminarium och därmed planerar in datum för detta
  • opposition på annat arbete är inplanerat alternativt genomfört (se mer beskrivning om opposition tidigare i dokumentet)

Avslutning

I avslutningsfasen presenteras kandidatarbetet vid ett offentligt seminarium vid LTH och baserat på synpunkter från opponenter, handledare och examinator gör studenten/studentgruppen därefter de sista justeringarna i examensarbetesrapporten inför godkännande. I det fall opponering inte gjorts tidigare, ska det genomföras i denna fas (se information under Genomförande). Avslutningsvis registreras den godkända rapporten i LUP student papers. Rapporten arkiveras av institutionen. Alla moment ska vara godkända av examinator i exjobbsformuläret och när allt är klart läggs underlaget in i Ladok som examinator godkänner. Du får som vanligt ett mail från Ladok om att resultat är inlagt.

Rapporten ska presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium på LTH. Det är möjligt att presentera sitt kandidatarbete från och med den 15 augusti till och med måndagen i midsommarveckan med undantag för tiden mellan den 22 december och 6 januari. Det är ofta huvudhandledaren som kallar till seminariet. Rapporten måste finnas tillgänglig i en version som medger granskning minst en vecka före seminariet. Diskutera gärna med handledaren hur seminariet ska planeras, tid till presentation, opposition och frågor.

De flesta presentationer sker i form av föredrag med hjälp av dator och projektor, varför de följande råden främst är inriktade på sådan presentationsteknik:

  • Analysera publiken. Hur mycket har de sett av ditt arbete innan, på vilken nivå måste du lägga dig för att få budskapet att gå fram? Lägg extra tid på att förklara frågeställningen; de flesta som kommer har troligen bara sett titeln på arbetet.
  • Försök inte presentera allt du har gjort. Koncentrera dig på de stora dragen, välj ut de viktigaste bidragen och förklara dem på ett bra sätt. Hänvisa till den skriftliga rapporten för detaljerna.
  • De bilder du visar måste vara tydliga och förklarande. Undvik formelexercis och komplicerade diagram. Stor textstorlek hjälper till att hålla mängden information nere.
  • Öva innan, både för dig själv och inför vänner. Undersök lokalen i förväg: kommer bilderna att synas längst bak i salen, hur är ljuset, hur starkt måste du tala, vilka pekdon finns, var är det lämpligt att stå och hur kan du röra dig.
  • Ett råd inför framtida presentationer är att studera andra föredragshållare. Försök analysera vad det är som gör deras presentationer framgångsrika eller dåliga, och använd det du tycker om och som passar dig.
  • Efter seminariet, ta hänsyn till kommentarer från opponenter, handledare, examinator och ev. andra åhörare och uppdatera rapporten till en slutlig version.

För att bli godkänd på examensarbetet ingår fyra moment:

  • Ett måldokument
  • En muntlig opposition vid ett seminarium där ett annat examensarbete presenteras.
  • En presentation vid ett offentligt seminarium vid LTH.
  • En skriftlig rapport på svenska eller engelska med en sammanfattning på engelska.
  • Ett kandidatarbete kan få betyget godkänt eller underkänt. I båda fallen ska betyget dokumenteras i LADOK.

Inför tryckningen av kandidatarbetet kontaktar du din institution för att reda på vilka regler som gäller t.ex. antal exemplar.

Innan tryckning: gör en sista kontroll att rapporten har ett format som är lämpligt för tryckning t.ex. att marginaler har rätt storlek, att sidnummer hamnar rätt på vänster resp. höger sida, hur rapporten ser ut om den trycks i färg respektive svartvitt.

Det färdiga kandidatarbetet ska registreras i LUP Student Papers där uppsatser och examensarbeten från Lunds Universitet finns tillgängliga. Här kan uppgifter om ditt kandidatarbete läggas in och det färdiga arbetet i fulltext laddas upp. Tjänsten omfattar också en söktjänst. LUP ingår i Uppsök, den nationella söktjänsten för examensarbeten.

Det går att ange i LUP hur synlig en rapport ska vara. Studenten bör rådgöra med handledare vilket val som är lämpligt. Det är värt att notera att oavsett vald synlighetsnivå, är rapporten att beteckna som en offentlig handling och ska därmed inte innehålla sekretessbelagd information.

LUP student papers (Lunds universitets bibliotek)

Avslutningsfasen är klar när examinatorn har godkänt:

  • den muntliga presentationen
  • den skriftliga rapporten efter kontroll att synpunkter från slutseminarium, handledare och opponent beaktats och inkorporerats i den slutliga rapporten
  • oppositionen, baserat på godkännande från examinatorn för det arbete som oppositionen avser

Samt att examinatorn har kontrollerat att studentens/studentgruppens samtliga övriga åtagande är uppfyllda och därefter sett till att godkännande registreras i LADOK.

Tänk på: om kandidatarbetet är det sista momentet som kvarstår på utbildningen så är det dags att ta ut din examen. Ansök om examen när kursen är registrerad som godkänd i Ladok.

Examen

Sidansvarig: webbredaktion@lth.lu.se | 2021-10-28